Jag har frågat 6 förskolebarn om vårt "energifenomen" och fått de svar som jag redogör för nedan. F och P står för flicka eller pojke medan J står för jag.
Bilar behöver bensin för att de skall kunna röra på sig. Vad tror du att du och din kropp behöver för att få engergi och för att du skall orka röra på dig, hoppa, springa och leka?
Flicka 5:5
F: Då måste jag nog dricka vatten och äta mycket.
J: Hur tänker du då?
F: Vet inte riktigt, tänker bara lite olika grejer.
J: Vad tror du händer med vattnet och med maten?
F: Det bara rinner ner, nej, jag vet inte riktigt.
J: Vad tror du händer med maten när den kommer ner i magen?
F: Jag vet inte.
J: Så du menar alltså att man måste dricka vatten och äta mycket mat för att få energi och orka.
F: Om man är trött och man vaknar och leker och så och så kanske man vaknar och äter.
Pojke 5:11
P: Mat (svarar direkt)
J: Hur tänker du då, varför tror du att maten gör att du orkar?
P: Då blir man stark och glad.
J: Och då tror du att du orkar mer?
P: Ja.
J: Hur kommer det sig då?
P: (Tänker länge) Man växer också.
J: Vad tror du händer med maten?
P: Jag tror att det blir bajs.
Flicka 5:7
F: Mat (svarar direkt)
J: Varför tror du det?
F: Annars får man ingen energi.
J: Vad tror du händer med maten?
F: Vet inte. (Tänker)
J: Hur vet du att det är så här?
F: För det har min pappa sagt.
Flicka 5:3
F: Äta mat.
J: Hur vet du detta?
F: Jo, för att jag brukar äta det på dagis.
J: Får du energi då?
F: Ja
J: Vad tror du händer med maten?
F: Jag vet inte.
J: Finns det något annat man kan göra för att få energi?
F: Vet inte.
Flicka 4:11
F: Ee, äta mycket och äta gröt och springa. Jag får gå upp tidigt för att hinna komma hit till dagis.
J: Vad tror du händer med maten?
F: Den blir död. När jag blir död, min gamlamormor är död…jag vet inte om jag får åka till henne när jag är död.
J: Hur tänker du när du säger att maten blir död?
F: När den inte kan leva igen.
J: När maten har dött i magen då?
F: Då kan den ju inte röra sig mera, då går jag istället för maten.
Pojke 4:9
P: Mat
J: Hur vet du detta?
P: För man kan då orka, orka och vila sig och mycket saker.
J: Vad tror du händer med maten?
P: Den delar sig.
J: Får man energi då?
P: Jag tror det.
J: Hur kommer det sig att man orkar göra saker för att man äter?
P: Man kissar och växer och andra saker.
fredag 27 februari 2009
Länk
I följande länk finns mer information inför vårt kommande arbete kring kroppens energi
http://pigg.nu/index.php?id=57
http://pigg.nu/index.php?id=57
Concept cartoons!
Den 25 februari var jag ute på fältstudie och då ställde jag vår fråga i skolan angående kroppens energi i år 1 och till 10 elever.
Frågan: Vad behöver du och din kropp för att få energi för att orka. Exempelvis i skolan, rida, spela fotboll, göra läxor med mera?
Svar:
Elev 1; Salt.
Elev 2; Vi behöver mat för att orka och jag brukar också slappa för att orka mera.
Elev 3; Jag brukar äta mycket frukt och mat. När jag anstränger mig tar det slut och då måste
jag fylla på igen för att orka.
Elev 4; Man måste vara pigg. Dricka mycket mjölk och vatten och äta mycket. Men man ska inte äta all mat. Inte godis när man ska spela fotboll är inte bra.
Elev 5; Energi bara. Vet inte, jag bara leker!
Elev 6; Frukt är jätte viktigt. Äpple är bra för kroppen. Mat är också bra för att orka.
Elev 7; Äta mat, jag brukar äta den flesta maten.
Elev 8; Man behöver äta och dricka mycket. Ta det lugnt. Vatten är bra. Sen kan man också äta
nyttig mat!
Elev 9; Frukost, mellanmål, mat, mellanmål och kvällsmat är viktiga för mig och kroppen.
Elev 10; Äpple. Måste vara pigg och inte sjuk. Jag leker alltid med någon.
Frågan: Vad behöver du och din kropp för att få energi för att orka. Exempelvis i skolan, rida, spela fotboll, göra läxor med mera?
Svar:
Elev 1; Salt.
Elev 2; Vi behöver mat för att orka och jag brukar också slappa för att orka mera.
Elev 3; Jag brukar äta mycket frukt och mat. När jag anstränger mig tar det slut och då måste
jag fylla på igen för att orka.
Elev 4; Man måste vara pigg. Dricka mycket mjölk och vatten och äta mycket. Men man ska inte äta all mat. Inte godis när man ska spela fotboll är inte bra.
Elev 5; Energi bara. Vet inte, jag bara leker!
Elev 6; Frukt är jätte viktigt. Äpple är bra för kroppen. Mat är också bra för att orka.
Elev 7; Äta mat, jag brukar äta den flesta maten.
Elev 8; Man behöver äta och dricka mycket. Ta det lugnt. Vatten är bra. Sen kan man också äta
nyttig mat!
Elev 9; Frukost, mellanmål, mat, mellanmål och kvällsmat är viktiga för mig och kroppen.
Elev 10; Äpple. Måste vara pigg och inte sjuk. Jag leker alltid med någon.
torsdag 26 februari 2009
Fråga ang fenomen förskola
Den 25 februari ställde jag vår fråga i förskolan angående kroppens energi till fyra barn i åldern 4-5 år.
Fråga: Bilar behöver bensin för att de ska kunna röra på sig, vad behöver du och din kropp för att få energi till att orka röra på dig, springa, hoppa och leka?
Svar: Barn 1; Dricka och mat, lagad mat inte godis för då får man hål i tänderna.
Barn 2; Dricka och mat, behöver äta flera gånger om dagen, jag äter frukost och kvällsmat.
Barn 3; Mat och vatten, något att dricka alltså mjölk eller vatten och vanlig mat.
Barn 4; Barn äter barnmat och du vuxenmat, grönsaker och frukt och om man dricker mjölk eller vatten får man inga tandtroll. Knäckebröd är bra.
Samtliga barn visade förståelse för vad vår kropp behöver för att få enegi vilket de, enligt förskolepersonalen, pratar om i verksamheten. Barnen visade också på vilken sorts mat och dryck som är nyttig och vad man kan få tandtroll av. Det framgår av svaren att barnen endast ser på onyttig mat och godis som något som är skadligt för tänderna, inte att det är onyttigt ur den aspekt att det ej ger samma sorts energi för kroppen.
Fråga: Bilar behöver bensin för att de ska kunna röra på sig, vad behöver du och din kropp för att få energi till att orka röra på dig, springa, hoppa och leka?
Svar: Barn 1; Dricka och mat, lagad mat inte godis för då får man hål i tänderna.
Barn 2; Dricka och mat, behöver äta flera gånger om dagen, jag äter frukost och kvällsmat.
Barn 3; Mat och vatten, något att dricka alltså mjölk eller vatten och vanlig mat.
Barn 4; Barn äter barnmat och du vuxenmat, grönsaker och frukt och om man dricker mjölk eller vatten får man inga tandtroll. Knäckebröd är bra.
Samtliga barn visade förståelse för vad vår kropp behöver för att få enegi vilket de, enligt förskolepersonalen, pratar om i verksamheten. Barnen visade också på vilken sorts mat och dryck som är nyttig och vad man kan få tandtroll av. Det framgår av svaren att barnen endast ser på onyttig mat och godis som något som är skadligt för tänderna, inte att det är onyttigt ur den aspekt att det ej ger samma sorts energi för kroppen.
onsdag 18 februari 2009
På den adress som vi länkar till nedan -
http://www.slv.se/templates/SLV_MiddlePage.aspx?id=680&epslanguage=SV
hoppas vi kunna hitta inspiration, kunskap och underlag till vårt arbete :-)
http://www.slv.se/templates/SLV_MiddlePage.aspx?id=680&epslanguage=SV
hoppas vi kunna hitta inspiration, kunskap och underlag till vårt arbete :-)
tisdag 17 februari 2009
Uppgift 4:1 Tillfälle 1
Uppgift 4:1 Tillfälle 1, tillika handledningstillfälle 1 med Johan Lidberg
Tisdagen den 17 februari 2009
Närvarande: Karin Hansson, Helena Karpeby Johansson, Emma Lindwall, Christina Persson
Vårt preciserade område är energi och vad vår kropp behöver för att få energi. Vi klargjorde följande frågor till barn och elever i förskolan och skolan inför fältstudier;
Vad behöver du och din kropp för att få energi och orka gå i skolan, cykla, springa, rida etc? (skolan)
Bilar behöver bensin för att de ska kunna röra på sig, vad behöver du och din kropp för att få energi till att orka röra på dig, springa, hoppa, leka etc? (förskolan)
Tidsplan: Samtliga i gruppen ska utföra fältstudier och ställa frågor i förskola och skola under vecka 9. Vi träffas igen den 5 mars då vi också kommer att ha handledning med Stellan
kl 9.00 angående vårt preciserade område. Ytterligare inplanerade arbetstillfällen är den 11 respektive den 17 mars. Handledning med Johan Lidberg bokad den 2 april kl 13.15.
Arbetsgång: Vid nästa tillfälle ska vi sammanställa vår cartoon samt svaren från förskolebarnen. Vår tanke är att var och en av oss till detta tillfälle söker litteratur eller dylikt om vårt område. Utifrån detta kommer vi att göra en lämplig arbetsfördelning inom gruppen. Arbete som följer är ämnesteoretisk respektive ämnesdidaktisk fördjupning samt planering av lärandetillfällen i skola och förskola.
Förslagsvis lägger vi alla ut de kommentarer vi fått av barn och elever utifrån våra intervjuer i bloggen för att vi alla, innan nästa arbetstillfälle, ska kunna ta del av varandras resultat.
Tisdagen den 17 februari 2009
Närvarande: Karin Hansson, Helena Karpeby Johansson, Emma Lindwall, Christina Persson
Vårt preciserade område är energi och vad vår kropp behöver för att få energi. Vi klargjorde följande frågor till barn och elever i förskolan och skolan inför fältstudier;
Vad behöver du och din kropp för att få energi och orka gå i skolan, cykla, springa, rida etc? (skolan)
Bilar behöver bensin för att de ska kunna röra på sig, vad behöver du och din kropp för att få energi till att orka röra på dig, springa, hoppa, leka etc? (förskolan)
Tidsplan: Samtliga i gruppen ska utföra fältstudier och ställa frågor i förskola och skola under vecka 9. Vi träffas igen den 5 mars då vi också kommer att ha handledning med Stellan
kl 9.00 angående vårt preciserade område. Ytterligare inplanerade arbetstillfällen är den 11 respektive den 17 mars. Handledning med Johan Lidberg bokad den 2 april kl 13.15.
Arbetsgång: Vid nästa tillfälle ska vi sammanställa vår cartoon samt svaren från förskolebarnen. Vår tanke är att var och en av oss till detta tillfälle söker litteratur eller dylikt om vårt område. Utifrån detta kommer vi att göra en lämplig arbetsfördelning inom gruppen. Arbete som följer är ämnesteoretisk respektive ämnesdidaktisk fördjupning samt planering av lärandetillfällen i skola och förskola.
Förslagsvis lägger vi alla ut de kommentarer vi fått av barn och elever utifrån våra intervjuer i bloggen för att vi alla, innan nästa arbetstillfälle, ska kunna ta del av varandras resultat.
fredag 6 februari 2009
Litteraturseminarium "Utgångspunkter i undervisningen"
Litteraturseminarium ”Utgångspunkter i undervisningen” 3/2 –08
Efter att ha tagit del av artikeln Teaching Young Children Science: Three Key Points av Yoon och Onchwari kan vi se att den beskriver tre viktiga aspekter på hur lärarna kan göra naturvetenskapen mer meningsfull för de yngre barnen och eleverna. Istället för att lära sig fakta utantill skall eleverna göra vetenskap. Det handlar om att, för pedagogerna, använda utvecklingsmässigt lämpliga metoder, en femstegsmodell eller en modell som har utmanande frågor som utgångspunkt. När man som pedagog använder sig av de utvecklingsmässigt lämpliga metoderna tar man som i alla pedagogiska sammanhang hänsyn till:
* barns individuella utveckling
* lekens betydelse
* barn och elevers intressen
* individuella skillnader vad det gäller lärstilar
* barns social och kulturella bakgrund.
Femstegsmodellen går ut på att man som lärare erbjuder stimulerande miljöer som får barn och elever att bli engagerade och nyfikna och genom detta få nya insikter som hjälper dem att utforska och förstå sin omgivning. Då läraren utgår från modellen med utmanande frågor skall denne istället för att berätta och beskriva ställa frågor till eleverna. Detta skall stimulera deras tänkande och lärande. För att utmana eleverna skall läraren ställa frågor på olika kognitiva nivåer. Läraren vägleder och stödjer sedan eleverna så att de kan finna svar på frågorna.
Den andra halvan av vår grupp har tagit del av artikeln Science education in early childhood teacher education… av Dawn Garbett och efter diskussion och rollspel kan vi se en tydlig skillnad i de olika artiklarna. Artikel av Dawn Garbett (2003) handlar om ämnesteorin medan Yoon och Onchwari (2006) handlar om ämnesdidaktiken kring de naturvetenskapliga ämnena. I ämnesteorin är det lärarens kunskaper eller bristande kunskaper som diskuteras. Båda artiklarna belyser lärarens roll i dessa olika perspektiv. Vi har alla haft en lärare som besuttit kunskaper i olika ämnen men inte haft förmågan att lära ut dem till sina elever. I artiklarna kan vi se tankarna kring ämnesteori respektive ämnesdidaktik som ett komplement till varandra för att en utvecklande undervisning i skolan skall kunna möjliggöras.
Efter att ha tagit del av artikeln Teaching Young Children Science: Three Key Points av Yoon och Onchwari kan vi se att den beskriver tre viktiga aspekter på hur lärarna kan göra naturvetenskapen mer meningsfull för de yngre barnen och eleverna. Istället för att lära sig fakta utantill skall eleverna göra vetenskap. Det handlar om att, för pedagogerna, använda utvecklingsmässigt lämpliga metoder, en femstegsmodell eller en modell som har utmanande frågor som utgångspunkt. När man som pedagog använder sig av de utvecklingsmässigt lämpliga metoderna tar man som i alla pedagogiska sammanhang hänsyn till:
* barns individuella utveckling
* lekens betydelse
* barn och elevers intressen
* individuella skillnader vad det gäller lärstilar
* barns social och kulturella bakgrund.
Femstegsmodellen går ut på att man som lärare erbjuder stimulerande miljöer som får barn och elever att bli engagerade och nyfikna och genom detta få nya insikter som hjälper dem att utforska och förstå sin omgivning. Då läraren utgår från modellen med utmanande frågor skall denne istället för att berätta och beskriva ställa frågor till eleverna. Detta skall stimulera deras tänkande och lärande. För att utmana eleverna skall läraren ställa frågor på olika kognitiva nivåer. Läraren vägleder och stödjer sedan eleverna så att de kan finna svar på frågorna.
Den andra halvan av vår grupp har tagit del av artikeln Science education in early childhood teacher education… av Dawn Garbett och efter diskussion och rollspel kan vi se en tydlig skillnad i de olika artiklarna. Artikel av Dawn Garbett (2003) handlar om ämnesteorin medan Yoon och Onchwari (2006) handlar om ämnesdidaktiken kring de naturvetenskapliga ämnena. I ämnesteorin är det lärarens kunskaper eller bristande kunskaper som diskuteras. Båda artiklarna belyser lärarens roll i dessa olika perspektiv. Vi har alla haft en lärare som besuttit kunskaper i olika ämnen men inte haft förmågan att lära ut dem till sina elever. I artiklarna kan vi se tankarna kring ämnesteori respektive ämnesdidaktik som ett komplement till varandra för att en utvecklande undervisning i skolan skall kunna möjliggöras.
onsdag 4 februari 2009
Litteraturseminarium 3/2-09 Grupp 1
Litteraturseminarium
Naturvetenskap kan ses ur olika perspektiv beroende på olika kulturer och synsätt. Det handlar om att beskriva och förstå sin omvärld vilken förändras och utvecklas i snabb takt, att ta ställning och fatta goda beslut. Både Sjöberg (2005) och Ginner (1996) menar att naturvetenskapen vill förklara och ställa upp teorier om hur allt hänger samman, varför är det såhär? Vi har lärt oss att naturkunskap och naturvetenskap är två olika saker. Genom att integrera naturvetenskap i skolans alla ämnen kan vi uppnå läroplanens mål med att alla elever ska känna till och förstå grundläggande begrepp och samanhang inom de naturvetenskapliga och tekniska ämnena.
Teknik är ett stort område som har olika roller menar Ginner (1996). Tekniken arbetar med att lösa praktiska problem där huvudfrågan är hur få det att fungera? (Ginner, 1996). Även kursplanen i teknik påpekar detta. Det är skillnad på teknik (såsom olika tekniker att använda sig av i ex skidåkning) och skolämnet teknik (att exempelvis tillverka nåt, att vara i slöjdsalen). Datorn är ett slags teknik- och användningsområde som kan integreras i flera ämnen och på olika vis. Många föremål i vår närhet har en teknisk anknytning vilket vi inte alltid reflekterar över.
Vi har inte sett så mycket teknik ute på fältet, men enligt kursplanen för teknik skall skolan i sin undervisning sträva mot att eleven utvecklar ett positivt intresse för teknik och får tilltro till sin förmåga att lösa problem.
Ämnesteori, Susanne Klaar förklarade under sin föreläsning att ämnesteori handlar om ämneskunskap vilket vi håller med henne om, man måste ha kunskaper och förståelse i ämnet för att kunna undervisa i det.
Ämnesdidaktik innefattar all pedagogisk reflektion som är knuten till skolans ämnesmässiga innehåll. Sjöberg (2005) ser ämnesdidaktik som en bro mellan ämne och pedagogik vilket kan ge läraren en pedagogisk handlingsfrihet och motivera sina val.
Susanne Klaar talade om under sin föreläsning att ämnesdidaktik numera ses ur ett humanistiskt perspektiv.
Naturvetenskap kan ses ur olika perspektiv beroende på olika kulturer och synsätt. Det handlar om att beskriva och förstå sin omvärld vilken förändras och utvecklas i snabb takt, att ta ställning och fatta goda beslut. Både Sjöberg (2005) och Ginner (1996) menar att naturvetenskapen vill förklara och ställa upp teorier om hur allt hänger samman, varför är det såhär? Vi har lärt oss att naturkunskap och naturvetenskap är två olika saker. Genom att integrera naturvetenskap i skolans alla ämnen kan vi uppnå läroplanens mål med att alla elever ska känna till och förstå grundläggande begrepp och samanhang inom de naturvetenskapliga och tekniska ämnena.
Teknik är ett stort område som har olika roller menar Ginner (1996). Tekniken arbetar med att lösa praktiska problem där huvudfrågan är hur få det att fungera? (Ginner, 1996). Även kursplanen i teknik påpekar detta. Det är skillnad på teknik (såsom olika tekniker att använda sig av i ex skidåkning) och skolämnet teknik (att exempelvis tillverka nåt, att vara i slöjdsalen). Datorn är ett slags teknik- och användningsområde som kan integreras i flera ämnen och på olika vis. Många föremål i vår närhet har en teknisk anknytning vilket vi inte alltid reflekterar över.
Vi har inte sett så mycket teknik ute på fältet, men enligt kursplanen för teknik skall skolan i sin undervisning sträva mot att eleven utvecklar ett positivt intresse för teknik och får tilltro till sin förmåga att lösa problem.
Ämnesteori, Susanne Klaar förklarade under sin föreläsning att ämnesteori handlar om ämneskunskap vilket vi håller med henne om, man måste ha kunskaper och förståelse i ämnet för att kunna undervisa i det.
Ämnesdidaktik innefattar all pedagogisk reflektion som är knuten till skolans ämnesmässiga innehåll. Sjöberg (2005) ser ämnesdidaktik som en bro mellan ämne och pedagogik vilket kan ge läraren en pedagogisk handlingsfrihet och motivera sina val.
Susanne Klaar talade om under sin föreläsning att ämnesdidaktik numera ses ur ett humanistiskt perspektiv.
tisdag 3 februari 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)