torsdag 30 april 2009

Utvärdering i förskolan

För en tid sedan gjorde jag ett återbesök i förskolan för att kunna utvärdera vårt lärandetillfälle där. Utifrån den genomförda aktiviteten hade jag ett samtal med fyra av de barn som deltog vid lärandetillfället. I samtalet vävde jag in frågor där jag kunde se vilken förståelse barnen hade för helheten. Frågorna jag använde var "Vad är det som gör att vi får energi?" och "Vet du vart maten tar vägen i kroppen?". Precis som vid mitt första besök i förskolan, då jag ställde "vår fråga" om vad kroppen behöver för att få energi, svarade barnen i kör MAT. Barnen visade också att de fått med sig vilken betydelse solen har för energin i allt som lever. Särskilt en pojke kunde relativt ingående redogöra för detta. Samma pojke kunde också beskriva matens väg genom kroppen medan även de andra barnen kunde redogöra för vissa delar kring detta. Spontant tog barnen också upp att de fick smaka på morötter. Jag frågade varför de fick smaka på detta och en pojke sa: "Vi fick smaka och känna om det kom spott som skulle hjälpa maten att komma ner.". Jag kan tydligt se att det konkreta material vi använde oss av, solen, figurerna, boken och morötterna hjälpte barnen att utveckla en förtåelse för de mål vi satt upp med aktiviteten. Däremot kunde jag inte lika tydligt se att barnen hade utvecklat någon större förståelse för nyttig och onyttig mat, vilket troligen beror på att vi inte i detalj gick in på det i vår aktivitet utan bara vid ett tillfälle läste det i boken. Samtidigt ställde jag inte heller vid återbesöket någon specifik fråga kring detta vilket kan vara en annan bidragande orsak.

Vid samtalet med barnen avslutar en 4-årig pojke med följande: "Nu fattar jag allt!". Utan att specificera vad det var han fattade kände han i alla fall själv att han helt och fullt hade "koll på läget". Positivt och härligt!

Utvärdering i förskolan

Utifrån följande kritierifrågor som underlag för samtal med barnen, en och en, utförde jag (Christina) för några dagar sedan en utvärdering av barnens lärande i förskolan; Vad är allt levandes energikälla? Vet du vart maten tar vägen?

Målen för lärandetillfället var följande:
Det planerade lärandetillfället främjar barnens förståelse för;
- att solen är allt levandes huvudsakliga energikälla
- att kroppen tillgodogör sig kroppens energi från maten
- vilken mat som är nyttig och mindre nyttig för vår hälsa.

Jag pratade med barnen en och en och vi diskuterade vad vi gjorde under samlingen om kroppens energi. Samtliga barn visade på hur de tillägnat sig en förståelse för vad som är nyttig respektive onyttig mat samt hur kroppen genom matsmältningsförloppet tar upp energin ur maten. De redogjorde för hur maten stoppas i munnen, försvinner ner i magen där den blir en gegga för att föras vidare ut i tarmarna och sedan bajsar vi ut det som inte är energi. Jag anser att deras redogörelser visar att de tagit till sig den fakta som framkom genom boken vi läste, ”Vet du vart maten tar vägen?” av Katharine McEwen och Jacqui Maynard, som på ett tydligt och roligt sätt tar upp just matsmältningsförloppet. Däremot kunde ingen av barnen beskriva eller förklara varifrån matens energi kommer vilket var ett av målen för lärandetillfället. Vår avsikt var att föra fram hur solen är den huvudsakliga energikällan varifrån allt levande från sin energi. Dock nådde vi ej fram med detta varför jag ställer mig frågan om jag vid lärandetillfället visade detta för abstrakt. Eventuellt kunde jag använt mig av mer konkret material för att demonstrera detsamma eller är den delen ändå för övergripande, alltför abstrakt, för att barn i förskolan ska kunna tillgodogöra sig denna förståelse.

Sammanfattningsvis vill jag framhålla att samliga barn visade, både under lärandetillfället och utvärderingen, stort intresse för ämnet och engagemang i det vi gjorde.

söndag 26 april 2009

Aspö naturskola

Under tisdagen besökte vi i gruppen Aspö naturskola där vi togs emot av Manne Ryttman som arbetar där. Dagen fylldes av inspiration av undervisning utomhus, olika aktiviteter och frusna händer. Vi fick nya ideér och uppslag till aktiviteter som kan genomföras utomhus dels vad det gäller naturen men också vad det gäller matematik och andra ämnen. Både med hjälp av de olika aktiviteterna men också med en diskussion runt den värmande elden synliggjordes vikten av utomhuspedagogiken. Manne menade bland annat att stress och konflikter minskas då undervisningen flyttas ut i den fria naturen. För att avslutningsvis komma ut ur den blåsippsklädda skogen fick vi lämna en "tull" till Manne i form av tankar och synpunkter på dagen. Trots lager-på-lager kläder, vantar och frusna kroppar tror vi att de flesta "tullade" med positiva tankar och synpunkter på en dag full av inspiration och roliga övningar. Dessa tankar kommer vi att ta med oss till våra blivande klasser och barngrupper i framtiden.

Balthazar

I torsdags besökte jag Balthazar tillsammans med några andra studiekamrater. Under dagen fick vi följa en klass med elever ur år 5 från Rydskolan i Skövde som gjorde ett besök på science centret. De hade ett energitema och pedagogerna på Balthazar började dagen med att framföra en pjäs som synliggjorde vikten av att äta frukost för att kunna få den energi man behöver. De forsatte med att beröra annan sorts energi som rörelseenergi, värmeenergi, lägesenergi och så vidare. Eleverna fick prova hur de på olika sätt kunde ladda ett batteri med hjälp av solenergi, muskelenergi, vattenenergi och energi från vinden. Detta batteri sattes sedan på en legobil som med rätt laddning kunde köra i väg. Jag gick med några elever ut och provade legobilen med solceller i den "verkliga" solen. Både jag och eleverna fascinerades av hur bilen rullade i solen men så fort den kom där solen var skuggad stannade den. Vi provade också att hålla den mot min vita tröja och det visade sig att solen reflekterades i den och att hjulen på bilen snurrade även då. Häftigt! Inom enegitemat fick eleverna också tillverka egna vattenhjul som de också fick provköra i vattnet. Det fanns olika material att tillgå men eleverna kunde använda sitt sätt att tänka och utveckla sitt egna vattenhjul.


Frida och Camilla hjälper en elev med dennes vattenhjul tillverkat av en coca-cola-burk.
Under dagen fick vi också undersöka och titta i alla de temalådor som fanns till utlåning till skolor. Lådorna skapade inspiration och man blev genast sugen att prova och exprimentera med barn och elever i förskola och skola. Personalen på Balthazar gav oss också information om verksamheten och hur besök och utlåning av temalådor fungerar och hur man som lärare kan ta kontakt och boka besök eller annat. Eleverna från Rydskolan besökte också under dagen "English House" som inryms i samma lokaler som Balthazar. En stund under dagen tog även vi del av den verksamheten. Vi och eleverna togs emot av engelsmannen John som på ett roligt och inspirerande sätt "hade engelska" med eleverna. Han använde sig av en smartboard på vilken han visade bilder och hade andra aktiviteter. John fick med sig eleverna och stundtals var de mycket ivriga och ljudnivån var ganska hög.
Trötta i huvudet kunde vi avslutningsvis summera en dag full av inspiration och nya lärdomar!

Lärandetillfälle i förskolan


För en tid sedan genomförde vi (Helena och Karin) vårt lärandetillfälle i förskolan. Vi hade varsin grupp med 5 respektive 6 barn. Vi utgick från vår gjorda planering men valde att inte nämna kolhydrater, fett och protein. Efter att ha funderat ansåg vi att man i förskolan kan använda sådana begrepp som dessa näringsämnen men inte vid ett första lärandetillfälle. Eftersom vi fick genomföra vår aktivitet efter lunch då barnen är vana vid vila valde vi inte heller att varken prata om tallriksmodellen eller att barnen fick göra sin egen. Vi ansåg helt enkelt att barnen inte skulle orka att koncentrera sig en så pass lång stund. Vi pratade kort med barnen om det vi tidigare frågat dem; hur de får energi för att orka. För att kunna synliggöra att allt levandes energikälla är solen använde vi oss av en stor gul papp-sol och figurer, djur och växter i plast.
Med hjälp av detta material försökte vi konkretisera hur allt som lever måste ha energi och att den energi som vi behöver ursprungligen kommmer från solen. För att sedan hjälpa barnen att utveckla förståelse för hur denna energi genom maten kan komma ut i kroppen läste vi boken "Vet du vart maten tar vägen?" av Katharine Mc Ewen.

Som ett avslutande moment låter vi barnen smaka på morötter för att uppmärksamma dem på hur maten blandas med saliv i munnen. Barnen fängslades av boken och visade intresse och gav även kommentarer under läsningen. Vi kunde också se att de visade stor nyfikenhet för figurerna och berättandet om energins urspung. Vid provsmakningen av morötter fick vi kommentarer som:
”Kolla vad mycket spott jag har!” och ”Jag ska känna spott med mamma sen!”. På dessa olika sätt anser vi att vi direkt efter lärandetillfället kunde se att processen mot att främja barnen förståelse för våra mål påbörjats.



onsdag 1 april 2009

Genomförd aktivitet i skolan

Vi (Emma och Christina) har idag genomfört och observerat varandra under vårt planerade lärandetillfälle om Kroppens energi på skolan i år ett. Vi delade klassen i två grupper med tio elever i vardera grupp, pojkar och flickor blandat. Lärandetillfällena presenteras tillsammans då de utfördes på liknande sätt.

Vi genomförde följande moment under lärandetillfället:
• Berättade allmänt om energi och mat, eleverna fick fundera över var matens energi kan komma ifrån. Vi förklarade hur solen är vår ursprungliga energikälla och hur vår kropp behöver energi och att vi förbrukar energi när vi rör på oss.
• Vi förklarade för eleverna att den mat som anses vara ”nyttig” innehåller mycket och långsiktig energi och kallas även för långsamma kolhydrater. Medan den ”onyttiga” maten innehåller energi men som snabbt förbrukas och kallas för snabba kolhydrater. Eleverna fick sedan ge exempel på vad de anser är långsamma kolhydrater (”nyttig mat”) respektive snabba kolhydrater (”onyttig mat). Vi hade då bilder på olika sorters mat som i efterhand sattes upp på tavlan i två olika grupper. Vi benämnde då igen snabba och långsamma kolhydrater.
• Vi visade tallriksmodellen och förklarade att den demonstrerar vad vi bör äta under en dag för att få i oss den energi som vi behöver. Vi påpekade också att maten består av tre näringsämnen; fett, kolhydrater och protein.
• Vi frågade sedan eleverna om de visste vart maten tar vägen efter att vi stoppat den i munnen och hur kroppen kan tillgodogöra sig energin i maten. För att tydligt visa matens väg genom kroppen läste vi boken ”Vart tar maten vägen” av Katharine McEwen.
• Eleverna fick sedan smaka på morot och rån. Vi uppmuntrade dem att känna efter i munnen hur det känns när vi tuggar, hur saliven tillsätts för att vi ska kunna svälja maten. Vi förklarade även en gång till hur maten ”färdas” ner i kroppen.
• Det sista eleverna fick göra på lektionen var att rita och skriva sin egen tallriksmodell. Där fick eleverna beskriva vad de anser att de skall äta under en hel dag.

Elevernas alster!



Tunntarmen


Vi anser att samtliga moment under lärandetillfället fungerade bra. Eleverna visade stort intresse, engagemang och var aktiva och delgav sina funderingar och tankar. De visade stor förståelse på vad snabba och långsamma kolhydrater är genom vår diskussion. Att läsa boken för att påvisa matsmältningens funktion fungerade riktigt bra, eleverna lyssnade ivrigt och ville gärna delge sina erfarenheter med oss andra. De kunde efteråt uppge var maten tar vägen och vad som händer med det vi ätit. Att vi hade tagit med ett snöre som visade hur lång tunntarmen är fungerade också riktigt bra, då eleverna på ett konkret sätt fick se detta. Eleverna fick även prova på att äta en morot och ett rån för att känna efter hur det känns när vi tuggar och hur saliven tillsätts. Detta var också väldigt givande, en elev sa att ”när man äter rånet så måste det komma mer saliv för att det är torrt och det är inte moroten”. Då eleverna målade sin egen tallriksmodell målade några elever både långsamma och snabba kolhydrater varför vi frågade dem om de visste om allt på tallriken innehöll lika mycket rätt sorts energi. Svaren vi fick var att ”jag målade hur jag brukar äta på lördagar”