Planering

Planering skola

I vår planering av lektion om kroppens energi i årskurs ett har vi utgått från läroplan och kursplan för biologi. Enligt Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) ska skolan ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola;
känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga kunskapsområdena har grundläggande kunskaper om förutsättningar för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön. (s.10)

I kursplanen för biologi står det att skolan i sin undervisning ska sträva efter att eleven utvecklar kunskap om människokroppens byggnad och funktion.

Vad?
Vi ska hålla en lektion med cirka tio elever där vi ska gå igenom kroppens energi. Vi tar vår utgångspunkt i vår cartoon-fråga; Vad behöver du och din kropp för att få energi och orka gå i skolan, cykla, leka och så vidare? Som en förberedelse har vi som lärare gjort en ämnesteoretisk fördjupning för att kunna besvara eventuella frågor från eleverna.

Lektionen kommer att ta sin början med att vi tillsammans med eleverna pratar om hur all energi ursprungligen kommer från solen och hur vi via det vi äter tar del av denna energi. Vi kommer dessutom att fördjupa vår diskussion kring vad i maten som ger energi; kolhydrater, protein och fett.

Hur?
För att mål ska uppnås kommer vi att, i den gemensamma inledningen/diskussionen kring kroppens energi, använda oss av bilder för att illustrera hur vi tillgodogör oss solens energi samt hur vi genom tallriksmodellen får i oss den energi som kroppen behöver. Vi kommer också att läsa boken ”Vet du vart maten tar vägen?” av Katharine McEwen och Jacqui Maynard där bilder och text på ett tydligt sätt visar matens väg genom kroppen. Eleverna får sedan smaka på frukt eller grönsak och vi gör dem uppmärksamma på hur maten blandas med saliv i munnen och vägen ner till tarmarna där energiprocessen sker (experiment). Som en avslutning kommer eleverna att få rita och skriva hur deras tallriksmodell ser ut.

Varför/Mål
Vårt mål med lektionen är att ge eleverna en förklaring och bakgrund till det som vi dagligen uppmanar dem till eller säger till dem; ”Man behöver energi för att orka.” ”Du måste äta mer grönsaker, det är nyttigt.” ”Godis är inte nyttigt.” ”Du måste gå ut på rasten för att få frisk luft så att du orkar jobba nästa pass.” Dessa uppmaningar valde vi att ha som underlag då de kan relateras till elevernas vardag. Genom lektionens moment synliggör vi varför vi vuxna ofta ger dessa uppmaningar till eleverna.

Den planerade lektion främjar elevernas förståelse för;
- att solen är allt levandes huvudsakliga energikälla
- att kroppen tillgodogör sig kroppens energi från maten
- vilken mat som är nyttig och mindre nyttig för vår hälsa

Utvärdering
Vi kommer att utvärdera måluppfyllelsen för vår lektion dels under lärandetillfället då vi har möjlighet att uppfatta elevernas förståelse för ämnet då de ritar sin egen tallriksmodell och dels efter 1-2 veckor då vi åter besöker klassen och ställer öppna frågor till eleverna och även visar cartoonen. Genom att använda de frågor som Anna-Stina Ahlrik benämnde som kriteriefrågor kan man som lärare se vilken förståelse eleverna har för helheten. Exempel på kriteriefråga; Vad är allt levandes energikälla? Vet du vart maten tar vägen?



Planering förskola
I vår planering av lärandetillfälle om kroppens energi i förskolan har vi utgått från läroplan för förskolan (Lpfö 98). Enligt Lpfö 98 ska förskolan sträva efter att varje barn;
utvecklar sin kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen. (s.9)

Vad?
Vi ska hålla i ett lärandetillfälle med cirka fem barn där vi ska gå igenom kroppens energi. Vi tar vår utgångspunkt i vår tidigare ställda intervjufråga; Bilar behöver bensin för att de skall kunna röra på sig. Vad tror du att du och din kropp behöver för att få energi och för att du skall orka röra på dig, hoppa, springa och leka? Som en förberedelse har vi som lärare gjort en ämnesteoretisk fördjupning för att kunna besvara eventuella frågor från barnen.

Lärandetillfället kommer att ta sin början med att vi tillsammans med barnen pratar om hur all energi ursprungligen kommer från solen och hur vi via det vi äter tar del av denna energi. Vi kommer att i vår diskussion beröra vad i maten som ger energi; kolhydrater, protein och fett men kommer inte att fördjupa oss i det.

Hur?
För att mål ska uppnås kommer vi att, i den gemensamma inledningen kring kroppens energi, använda oss av bilder för att illustrera hur vi tillgodogör oss solens energi samt hur vi genom tallriksmodellen får i oss den energi som kroppen behöver. Vi kommer också att läsa boken ”Vet du vart maten tar vägen?” av Katharine McEwen och Jacqui Maynard där bilder och text på ett tydligt sätt visar matens väg genom kroppen. Barnen får sedan smaka på frukt eller grönsak och vi gör dem uppmärksamma på hur maten blandas med saliv i munnen och vägen ner till tarmarna där energiprocessen sker (experiment). Som en avslutning kommer barnen att få rita hur deras tallriksmodell ser ut.

Varför/Mål
Vårt mål med lärandetillfället är att ge barnen en förklaring och bakgrund till det som vi dagligen uppmanar dem till eller säger till dem; ”Man behöver energi för att orka.” ”Du måste äta mer grönsaker, det är nyttigt.” ”Godis är inte nyttigt.” ”Du måste gå ut på rasten för att få frisk luft så att du orkar jobba nästa pass.” Dessa uppmaningar valde vi att ha som underlag då de kan relateras till barnens vardag. Genom lärandetillfällets moment synliggör vi varför vi vuxna ofta ger dessa uppmaningar till barnen.

Det planerade lärandetillfället främjar barnens förståelse för;
- att solen är allt levandes huvudsakliga energikälla
- att kroppen tillgodogör sig kroppens energi från maten
- vilken mat som är nyttig och mindre nyttig för vår hälsa.

Utvärdering
Vi kommer att utvärdera måluppfyllelsen för vårt lärandetillfälle dels under tiden då vi har möjlighet att uppfatta barnens förståelse för ämnet då de ritar sin egen tallriksmodell och dels efter 1-2 veckor då vi åter besöker förskolan och ställer öppna frågor till barnen. Genom att använda de frågor som Anna-Stina Ahlrik benämnde som kriteriefrågor kan man som lärare se vilken förståelse barnen har för helheten. Exempel på kriteriefråga; Vad är allt levandes energikälla? Vet du vart maten tar vägen?

Kroppens energi - Ämnesteoretisk fördjupning

Kroppens energi

Vi kommer här att redogöra för den ämnesteoretiska förankring som vi gjort kring vårt ämne om kroppens energi och vad vi och vår kropp behöver för att orka med vardagliga aktiviteter och annan fysisk ansträngning. Allt som lever är beroende av energi och all kemisk energi har sitt ursprung i solen. I princip är allt levande solberoende. Den mat vi stoppar i oss innehåller kolhydrater, fett och proteiner och det är ur dessa ämnen som vi hämtar den mesta av vår energi. Kroppens organ tar upp näringen från maten så att kroppen får energi. Förr i tiden fick människorna slita för att få tag i föda som gav dem den energi de behövde.

Historiskt perspektiv
Förr i tiden fick människorna vandra för att söka efter mat. De fick exempelvis jaga vilda djur, samla vilda växter, säd, nötter och frukt. Frukten och de vilda växterna utgjorde den större delen av den dagliga födan. Den födan de fick tag på fick de dela med familj och vänner. När människorna började bli bofasta på ett och samma ställe lärde de sig att odla vete, bönor och andra ätbara växter som grönsaker och frukt. För att kunna förvara den odlade födan lärde de sig att lagra och spara den på olika sätt. Fram till 1700-talet var människorna nästintill helt beroende av den kemiska energi som finns lagrad i växter och djur. Denna energi, som genom matsmältningen kan omvandlas till fysiks energi, gav människorna muskelkraft. Energiomvandlingen begränsade det mänskliga livet och den energi som människorna fick genom födan gick hela tiden åt till att skaffa eller odla ny föda. Detta gjorde att utvecklingen i samhället blev mycket begränsad men i samband med industrialiseringen skedde en förändring. Fossila bränslen och maskiner gjorde att muskelkraften inte nu var den främsta energikällan.

Matens betydelse
All kemisk energi har i princip sitt ursprung från solen. Allt som lever, människor, växter och djur är beroende av energi för att kunna leva. Växter får energi från solen, som i sin tur tas upp av växtätare; djur och människor. Då vi människor äter kött från dessa djur får vi i oss energi som djuren tillägnat sig genom de växter de ätit. Växterna har i sin tur erhållit energi från solen. Vi människor förbrukar och behöver kemisk energi för att kunna röra oss, hålla oss varma samt växa. Energin kommer från tre näringsämnen; fett, kolhydrater och protein. För att dessa ämnen skall kunna ombildas till energi behöver kroppen syre som vi får genom andningen. Dessa ämnen finns i maten och därmed innehåller maten energi. Växterna lagrar energin som fetter, kolhydrater och proteiner och det är ur dessa näringsämnen vi hämtar det mesta av vår energi.





Var finns då fett, kolhydrater och protein? Fett finns det mycket av i till exempel smör, ost, olja och nötter medan vi hittar protein i bland annat mejeriprodukter, kött, fågel, fisk och ägg. Kolhydrater finns främst i bröd, pasta, ris, potatis, frukt och grönsaker. Det är också kolhydraterna som är kroppens främsta bränsle. Dessa behövs också för att hjärnan skall fungera och kroppen behöver dem för att kunna bygga upp celler. För lite kolhydrater leder till att man orkar mindre. Kolhydrater kan tas upp olika fort i kroppen, det finns snabba och långsamma kolhydrater. De snabba finns i godis, läsk, sylt, kakor, bullar, kex och vitt bröd. De ger oss snabbt energi och ork men gör att vi fort blir trötta igen. Långsamma kolhydrater, däremot, som finns i bönor, baljväxter, pasta, ris och potatis ger oss lång mättnadskänsla och vi behåller energin under längre tid. Om vi skall ge vår kropp möjlighet att ta upp den energi som krävs för en dag bör vi äta enligt tallriksmodellen. De flesta av oss gör inte det vilket leder till att vi orkar mindre i skolan eller på arbetet. Vi äter livsmedel som innehåller mycket socker och fett som ger oss en liten mättnadskänsla. Kroppen signalerar att vi är mätta och kroppen sätter igång att förbruka den lilla energi vi fått i oss. Vi blir då fort trötta och hungriga igen.


När vi rör oss förbrukar kroppen energi. Desto mer du rör dig, desto mer energi förbrukar du. När vi sover behöver vi minst energi, när vi sitter stilla lite mer, men allra mest energi behövs då vi springer. Den energi vi förbrukar försvinner inte utan omvandlas till exempel till värme då du blir varm och svettas när du springer. Den energi du inte förbrukar sparar kroppen i muskler, lever och fettdepåer som du senare kan använda som energi. Om man äter mer, alltså tillägnar sig mer energi, än vad vi förbrukar lagras en del överskottsenergi som fettdepåer i kroppen. Då går du upp i vikt. Om du däremot får i dig för lite mat, energi, tar man på kroppens fettdepåer. Då går du ner i vikt. Då du får i dig lika mycket energi som du använder under dagen har du en så kallad energibalans och din vikt är därmed stabil. Som ung är det normalt att gå upp i vikt då det sker i takt med att du växer. Det är ändå viktigt att ha en energibalans så att vikten stämmer överens med din utveckling. Det är viktigt att äta nyttigt och röra på sig. Problem med energibalansen härrör ofta från att du äter mer energi än vad du förbrukar. För att komma i energibalans igen bör du då äta mindre och motionera mer eller allra helst både och.

Matsmältningen
Matsmältningssystemet; magsäcken, tunntarmen, tjocktarmen och ändtarmen, suger upp näring för att ge kroppen den energi den behöver för att kunna uträtta allt arbete samt driver ut avföringen, det vill säga den näring som inte kan användas, ur kroppen.

Magsäcken är 25 cm lång och ligger i vänstra sidan av buken, under revbenen.
Tunntarmen är smal och sex meter lång.
Tjocktarmen är tjockare och knappt två meter lång.

När vi stoppar maten i munnen tuggar vi sönder den och spottkörtlarna skickar ut saliv i munnen som blandar sig med maten. Muskler i matstrupen skjuter ner maten till magsäcken där magsaft droppar över den och löser upp och smälter den. Starka muskler i magsäckens väggar knådar och ältar maten. När magsäcken arbetat färdigt är maten som en lös smet som magsäcksmusklerna skjuter ner i tunntarmen. Matsmältningen fortsätter i början av tunntarmen tills smeten blivit ännu mer finfördelad. Muskler i tarmväggarna gör att smeten fortsätter neråt i tarmen. I tunntarmens väggar finns hårliknande utväxter som kallas tarmludd vilka innehåller många blodkärl. När smeten passerar tarmluddet sugs näringen upp av blodet som via blodkärlen transporterar den runt i hela kroppen. Resterna av smeten som inte tas upp bildar en halvfast avföring som avlägsnas ur kroppen genom ändtarmen.






Källor: Så funkar du! – Joe Kaufman (1975)
Varifrån kommer maten? – Cecilia Fitzsimons (1996)
Mänskliga nätverk – världshistorien i ett nytt perspektiv. – J & W Mc Neill (2006)
Allt om näringslära. – Martin Brunnberg (2006)
http://www.pigg.nu/
http://www.slv.se/

Cartoon Förskola!

Cartoon skola Vad behöver du och din kropp för att få energi och orka gå i skolan, leka, cykla etc?

Intervjuunderlag till Cartoonen i åk 1.

Vad behöver du och din kropp för att få energi för att orka gå i skolan, cykla, leka osv?

Jag samlade åtta elever i åk 1 i en halvmåne kring mig och började, att småprata lite kring bilar, som behöver energi för att röra på sig och eleverna hade full koll på att bilars energi är bränslet. Diesel och bensin. Denna inledning hade vi ju planerat först och främst i förskolgruppen, men jag tänkte, att det skulle förenkla för eleverna i ettan också, MEN det hade jag inte alls behövt göra! Eleverna visste mycket väl, att våra kroppar behöver MAT, DRICKA och SÖMN, för att få energi och att det är vårt "bränsle". I följdfrågor framkom det:

- att mjölk ger starka muskler för barn,

- man måste få motion för att må bra,

- godis är inte bra,

- medan chips var ganska bra, då det faktiskt är potatis,

- nyttiga grejer ger energi och grönsaker, DET är bra! (Jag undrar jag, hur många gånger de har hört det..?)

Seminarium "Mål, bedömning och utvärdering" 3 mars 2009

Under dagens seminarium diskuterade vi vilka lärandemål vi skall ha för våra lärandetillfällen i förskola och skola kring vårt valda "energiämne". Vi kom fram till att vi kan specificera kursplan- och läroplansmål men inte bryta ner och tolka dessa innan vi sammanställt svaren på intervjuerna kring vårt fenomen och gjort vår cartoon. Detta eftersom vi fortfarande inte känner till barnens och elevernas förkunskaper. Vi kan däremot ange de generella mål som vi kan använda och koppla till vårt ämne. Vi anser att det, för att en bedömning skall kunna göras, är nödvändigt att ha uppsatta mål att bedöma utifrån. Anna-Stina Ahlrik sa på en av dagens föreläsningar att "Utan mål vet vi inte vart vi ska!" Vi anser, att om det inte finns konkreta och specifika mål blir man som lärare osäker på vad som skall bedömas. Det kan också leda till att läraren bedömer "fel saker" och inte har någon grund för att bedöma det som skall bedömas. Osäkerheten kan också "smitta av sig" på eleverna. Därför anser vi att målen bör vara väl genomtänkta och ha en stark grund i kurs- och läroplanerna både för lärarens och elevernas skull.

De mål utifrån kurs- och läroplanerna vi har tänkt att ha som grund i vårt arbete är följande:

Lpo94

Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola

• känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga kunskapsområdena
• har grundläggande kunskaper om förutsättningarns för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön. (s.10)

Lpfö98

Förskolan ska sträva efter att varje barn

• utvecklar sin kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande
• utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen. (s.9)

Kursplanen

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven utvecklar kunskap om människokroppens byggnad och funktion. (s.53)

Vi kommer att utvärdera måluppfyllelsen inom vårt tema dels direkt efter lärandetillfället och dels efter 1-2 veckor genom öppna frågor till eleverna. Genom att använda de frågor som Anna-Stina Ahlrik benämnde som kriteriefrågor kan man som lärare se vilken förståelse eleverna har för helheten.

Litteraturseminarium den 26/2 ”Undervisning, etik, samhälle”.

Vi har under dagens seminarium diskuterat vad vi kan välja och välja bort i undervisningen utifrån ett etiskt perspektiv. Det innehåll, som vi i vår profession, som lärare ska välja ut, ska vi inom naturvetenskapen välja ut på samma grunder, som vi väljer annat stoff i andra ämnen, det vill säga, att ha läroplan och kursplan som grund. I läroplanen för förskolan (Lpfö 98) står att:

”Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som skall prägla verksamheten. Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter skall lyftas fram och synliggöras i verksamheten”.

I läroplanen för skolan (Lpo 94) uttrycks det på följande sätt:

"Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Skolan skall stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälso- och livsstilsfrågor skall uppmärksammas för och främja elevernas förmåga att göra personligt ställningstagande”.

Andersson (2008) tar upp klimatfrågan och växthuseffekten. Han menar där på att vi inte skall ställa frågan varför vi skall undervisa utan hur vi skall undervisa kring fenomenen. Han nämner följande, ”På något sätt gäller det att i undervisningen balansera mellan en realistisk beskrivning av hur det står till i vår värld på grund av den pågående globala uppvärmningen och ett budskap om att det faktiskt går att göra något åt saken. Det är frågan om att vara uppfinningsrik i stort och smått, både på det personliga och samhälleliga planet” (sid 194) Vi i gruppen tror att det är många som tänker; det spelar ingen roll om jag exempelvis tar bilen till jobbet istället för cykeln. Detta eftersom det inte är någon annan som gör det. Men om alla tänker och gör samma val så blir följderna förstörande. Istället borde alla tänka på detta och utifrån det göra ”bra” val så kan det i kombination med alla andras val utmynna i ett avgörande resultat för oss människor och för vår miljö. Detta är något man som lärare kan ta upp med sina elever i klassen men att man då utgår ifrån det som ligger eleverna närmast.

Läraren måste vara klar med vad han/hon ska ta upp med eleverna för att kunna ge eleverna beredskap och kunskap inför framtiden. Susanne Klaar förklarade på sin föreläsning att naturetik innebär värderingar, normer och oliktänkande. Vi diskuterade kring detta och konstaterade att barn av idag kan med vår hjälp få helt andra grundvärderingar. Detta är något vi som blivande lärare måste ha i åtanke.

När det gäller ny teknik och vilka slags konsekvenser det kan bidra till menar Ginner (1996) att det är värdefullt att föra en diskussion som kan höja kunskapsnivån inom teknikområdet. Författaren talar vidare om att det är skolans uppgift att bland annat göra eleverna förtrogna med teknik och skapa sig kännedom om olika tekniska perspektiv samt vilken effekt teknikens framsteg kan ha på längre sikt. Det kan exempelvis handla om en förståelse för vilka konsekvenser införandet av teknik i u-länder kan ge uttryck för och hur det påverkar befolkningen. Som lärare är det värdefullt att eleverna får tillfällen att se samband mellan teknikens möjligheter och hinder ur olika perspektiv för att de ska kunna skapa sig en egen bild av teknikens värde.