Kroppens energi
Vi kommer här att redogöra för den ämnesteoretiska förankring som vi gjort kring vårt ämne om kroppens energi och vad vi och vår kropp behöver för att orka med vardagliga aktiviteter och annan fysisk ansträngning. Allt som lever är beroende av energi och all kemisk energi har sitt ursprung i solen. I princip är allt levande solberoende. Den mat vi stoppar i oss innehåller kolhydrater, fett och proteiner och det är ur dessa ämnen som vi hämtar den mesta av vår energi. Kroppens organ tar upp näringen från maten så att kroppen får energi. Förr i tiden fick människorna slita för att få tag i föda som gav dem den energi de behövde.
Historiskt perspektiv
Förr i tiden fick människorna vandra för att söka efter mat. De fick exempelvis jaga vilda djur, samla vilda växter, säd, nötter och frukt. Frukten och de vilda växterna utgjorde den större delen av den dagliga födan. Den födan de fick tag på fick de dela med familj och vänner. När människorna började bli bofasta på ett och samma ställe lärde de sig att odla vete, bönor och andra ätbara växter som grönsaker och frukt. För att kunna förvara den odlade födan lärde de sig att lagra och spara den på olika sätt. Fram till 1700-talet var människorna nästintill helt beroende av den kemiska energi som finns lagrad i växter och djur. Denna energi, som genom matsmältningen kan omvandlas till fysiks energi, gav människorna muskelkraft. Energiomvandlingen begränsade det mänskliga livet och den energi som människorna fick genom födan gick hela tiden åt till att skaffa eller odla ny föda. Detta gjorde att utvecklingen i samhället blev mycket begränsad men i samband med industrialiseringen skedde en förändring. Fossila bränslen och maskiner gjorde att muskelkraften inte nu var den främsta energikällan.
Matens betydelse
All kemisk energi har i princip sitt ursprung från solen. Allt som lever, människor, växter och djur är beroende av energi för att kunna leva. Växter får energi från solen, som i sin tur tas upp av växtätare; djur och människor. Då vi människor äter kött från dessa djur får vi i oss energi som djuren tillägnat sig genom de växter de ätit. Växterna har i sin tur erhållit energi från solen. Vi människor förbrukar och behöver kemisk energi för att kunna röra oss, hålla oss varma samt växa. Energin kommer från tre näringsämnen; fett, kolhydrater och protein. För att dessa ämnen skall kunna ombildas till energi behöver kroppen syre som vi får genom andningen. Dessa ämnen finns i maten och därmed innehåller maten energi. Växterna lagrar energin som fetter, kolhydrater och proteiner och det är ur dessa näringsämnen vi hämtar det mesta av vår energi.
Var finns då fett, kolhydrater och protein? Fett finns det mycket av i till exempel smör, ost, olja och nötter medan vi hittar protein i bland annat mejeriprodukter, kött, fågel, fisk och ägg. Kolhydrater finns främst i bröd, pasta, ris, potatis, frukt och grönsaker. Det är också kolhydraterna som är kroppens främsta bränsle. Dessa behövs också för att hjärnan skall fungera och kroppen behöver dem för att kunna bygga upp celler. För lite kolhydrater leder till att man orkar mindre. Kolhydrater kan tas upp olika fort i kroppen, det finns snabba och långsamma kolhydrater. De snabba finns i godis, läsk, sylt, kakor, bullar, kex och vitt bröd. De ger oss snabbt energi och ork men gör att vi fort blir trötta igen. Långsamma kolhydrater, däremot, som finns i bönor, baljväxter, pasta, ris och potatis ger oss lång mättnadskänsla och vi behåller energin under längre tid. Om vi skall ge vår kropp möjlighet att ta upp den energi som krävs för en dag bör vi äta enligt tallriksmodellen. De flesta av oss gör inte det vilket leder till att vi orkar mindre i skolan eller på arbetet. Vi äter livsmedel som innehåller mycket socker och fett som ger oss en liten mättnadskänsla. Kroppen signalerar att vi är mätta och kroppen sätter igång att förbruka den lilla energi vi fått i oss. Vi blir då fort trötta och hungriga igen.
När vi rör oss förbrukar kroppen energi. Desto mer du rör dig, desto mer energi förbrukar du. När vi sover behöver vi minst energi, när vi sitter stilla lite mer, men allra mest energi behövs då vi springer. Den energi vi förbrukar försvinner inte utan omvandlas till exempel till värme då du blir varm och svettas när du springer. Den energi du inte förbrukar sparar kroppen i muskler, lever och fettdepåer som du senare kan använda som energi. Om man äter mer, alltså tillägnar sig mer energi, än vad vi förbrukar lagras en del överskottsenergi som fettdepåer i kroppen. Då går du upp i vikt. Om du däremot får i dig för lite mat, energi, tar man på kroppens fettdepåer. Då går du ner i vikt. Då du får i dig lika mycket energi som du använder under dagen har du en så kallad energibalans och din vikt är därmed stabil. Som ung är det normalt att gå upp i vikt då det sker i takt med att du växer. Det är ändå viktigt att ha en energibalans så att vikten stämmer överens med din utveckling. Det är viktigt att äta nyttigt och röra på sig. Problem med energibalansen härrör ofta från att du äter mer energi än vad du förbrukar. För att komma i energibalans igen bör du då äta mindre och motionera mer eller allra helst både och.
Matsmältningen
Matsmältningssystemet; magsäcken, tunntarmen, tjocktarmen och ändtarmen, suger upp näring för att ge kroppen den energi den behöver för att kunna uträtta allt arbete samt driver ut avföringen, det vill säga den näring som inte kan användas, ur kroppen.
Magsäcken är 25 cm lång och ligger i vänstra sidan av buken, under revbenen.
Tunntarmen är smal och sex meter lång.
Tjocktarmen är tjockare och knappt två meter lång.
När vi stoppar maten i munnen tuggar vi sönder den och spottkörtlarna skickar ut saliv i munnen som blandar sig med maten. Muskler i matstrupen skjuter ner maten till magsäcken där magsaft droppar över den och löser upp och smälter den. Starka muskler i magsäckens väggar knådar och ältar maten. När magsäcken arbetat färdigt är maten som en lös smet som magsäcksmusklerna skjuter ner i tunntarmen. Matsmältningen fortsätter i början av tunntarmen tills smeten blivit ännu mer finfördelad. Muskler i tarmväggarna gör att smeten fortsätter neråt i tarmen. I tunntarmens väggar finns hårliknande utväxter som kallas tarmludd vilka innehåller många blodkärl. När smeten passerar tarmluddet sugs näringen upp av blodet som via blodkärlen transporterar den runt i hela kroppen. Resterna av smeten som inte tas upp bildar en halvfast avföring som avlägsnas ur kroppen genom ändtarmen.
Källor: Så funkar du! – Joe Kaufman (1975)
Varifrån kommer maten? – Cecilia Fitzsimons (1996)
Mänskliga nätverk – världshistorien i ett nytt perspektiv. – J & W Mc Neill (2006)
Allt om näringslära. – Martin Brunnberg (2006)
http://www.pigg.nu/
http://www.slv.se/
Vi kommer här att redogöra för den ämnesteoretiska förankring som vi gjort kring vårt ämne om kroppens energi och vad vi och vår kropp behöver för att orka med vardagliga aktiviteter och annan fysisk ansträngning. Allt som lever är beroende av energi och all kemisk energi har sitt ursprung i solen. I princip är allt levande solberoende. Den mat vi stoppar i oss innehåller kolhydrater, fett och proteiner och det är ur dessa ämnen som vi hämtar den mesta av vår energi. Kroppens organ tar upp näringen från maten så att kroppen får energi. Förr i tiden fick människorna slita för att få tag i föda som gav dem den energi de behövde.
Historiskt perspektiv
Förr i tiden fick människorna vandra för att söka efter mat. De fick exempelvis jaga vilda djur, samla vilda växter, säd, nötter och frukt. Frukten och de vilda växterna utgjorde den större delen av den dagliga födan. Den födan de fick tag på fick de dela med familj och vänner. När människorna började bli bofasta på ett och samma ställe lärde de sig att odla vete, bönor och andra ätbara växter som grönsaker och frukt. För att kunna förvara den odlade födan lärde de sig att lagra och spara den på olika sätt. Fram till 1700-talet var människorna nästintill helt beroende av den kemiska energi som finns lagrad i växter och djur. Denna energi, som genom matsmältningen kan omvandlas till fysiks energi, gav människorna muskelkraft. Energiomvandlingen begränsade det mänskliga livet och den energi som människorna fick genom födan gick hela tiden åt till att skaffa eller odla ny föda. Detta gjorde att utvecklingen i samhället blev mycket begränsad men i samband med industrialiseringen skedde en förändring. Fossila bränslen och maskiner gjorde att muskelkraften inte nu var den främsta energikällan.
Matens betydelse
All kemisk energi har i princip sitt ursprung från solen. Allt som lever, människor, växter och djur är beroende av energi för att kunna leva. Växter får energi från solen, som i sin tur tas upp av växtätare; djur och människor. Då vi människor äter kött från dessa djur får vi i oss energi som djuren tillägnat sig genom de växter de ätit. Växterna har i sin tur erhållit energi från solen. Vi människor förbrukar och behöver kemisk energi för att kunna röra oss, hålla oss varma samt växa. Energin kommer från tre näringsämnen; fett, kolhydrater och protein. För att dessa ämnen skall kunna ombildas till energi behöver kroppen syre som vi får genom andningen. Dessa ämnen finns i maten och därmed innehåller maten energi. Växterna lagrar energin som fetter, kolhydrater och proteiner och det är ur dessa näringsämnen vi hämtar det mesta av vår energi.
Var finns då fett, kolhydrater och protein? Fett finns det mycket av i till exempel smör, ost, olja och nötter medan vi hittar protein i bland annat mejeriprodukter, kött, fågel, fisk och ägg. Kolhydrater finns främst i bröd, pasta, ris, potatis, frukt och grönsaker. Det är också kolhydraterna som är kroppens främsta bränsle. Dessa behövs också för att hjärnan skall fungera och kroppen behöver dem för att kunna bygga upp celler. För lite kolhydrater leder till att man orkar mindre. Kolhydrater kan tas upp olika fort i kroppen, det finns snabba och långsamma kolhydrater. De snabba finns i godis, läsk, sylt, kakor, bullar, kex och vitt bröd. De ger oss snabbt energi och ork men gör att vi fort blir trötta igen. Långsamma kolhydrater, däremot, som finns i bönor, baljväxter, pasta, ris och potatis ger oss lång mättnadskänsla och vi behåller energin under längre tid. Om vi skall ge vår kropp möjlighet att ta upp den energi som krävs för en dag bör vi äta enligt tallriksmodellen. De flesta av oss gör inte det vilket leder till att vi orkar mindre i skolan eller på arbetet. Vi äter livsmedel som innehåller mycket socker och fett som ger oss en liten mättnadskänsla. Kroppen signalerar att vi är mätta och kroppen sätter igång att förbruka den lilla energi vi fått i oss. Vi blir då fort trötta och hungriga igen.
När vi rör oss förbrukar kroppen energi. Desto mer du rör dig, desto mer energi förbrukar du. När vi sover behöver vi minst energi, när vi sitter stilla lite mer, men allra mest energi behövs då vi springer. Den energi vi förbrukar försvinner inte utan omvandlas till exempel till värme då du blir varm och svettas när du springer. Den energi du inte förbrukar sparar kroppen i muskler, lever och fettdepåer som du senare kan använda som energi. Om man äter mer, alltså tillägnar sig mer energi, än vad vi förbrukar lagras en del överskottsenergi som fettdepåer i kroppen. Då går du upp i vikt. Om du däremot får i dig för lite mat, energi, tar man på kroppens fettdepåer. Då går du ner i vikt. Då du får i dig lika mycket energi som du använder under dagen har du en så kallad energibalans och din vikt är därmed stabil. Som ung är det normalt att gå upp i vikt då det sker i takt med att du växer. Det är ändå viktigt att ha en energibalans så att vikten stämmer överens med din utveckling. Det är viktigt att äta nyttigt och röra på sig. Problem med energibalansen härrör ofta från att du äter mer energi än vad du förbrukar. För att komma i energibalans igen bör du då äta mindre och motionera mer eller allra helst både och.
Matsmältningen
Matsmältningssystemet; magsäcken, tunntarmen, tjocktarmen och ändtarmen, suger upp näring för att ge kroppen den energi den behöver för att kunna uträtta allt arbete samt driver ut avföringen, det vill säga den näring som inte kan användas, ur kroppen.
Magsäcken är 25 cm lång och ligger i vänstra sidan av buken, under revbenen.
Tunntarmen är smal och sex meter lång.
Tjocktarmen är tjockare och knappt två meter lång.
När vi stoppar maten i munnen tuggar vi sönder den och spottkörtlarna skickar ut saliv i munnen som blandar sig med maten. Muskler i matstrupen skjuter ner maten till magsäcken där magsaft droppar över den och löser upp och smälter den. Starka muskler i magsäckens väggar knådar och ältar maten. När magsäcken arbetat färdigt är maten som en lös smet som magsäcksmusklerna skjuter ner i tunntarmen. Matsmältningen fortsätter i början av tunntarmen tills smeten blivit ännu mer finfördelad. Muskler i tarmväggarna gör att smeten fortsätter neråt i tarmen. I tunntarmens väggar finns hårliknande utväxter som kallas tarmludd vilka innehåller många blodkärl. När smeten passerar tarmluddet sugs näringen upp av blodet som via blodkärlen transporterar den runt i hela kroppen. Resterna av smeten som inte tas upp bildar en halvfast avföring som avlägsnas ur kroppen genom ändtarmen.Källor: Så funkar du! – Joe Kaufman (1975)
Varifrån kommer maten? – Cecilia Fitzsimons (1996)
Mänskliga nätverk – världshistorien i ett nytt perspektiv. – J & W Mc Neill (2006)
Allt om näringslära. – Martin Brunnberg (2006)
http://www.pigg.nu/
http://www.slv.se/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar