Teknik

Såg att jag hade glömt av att lägga ut mina tankar/reflektioner kring tekniken i förskolan och skolan. Men bättre sen än aldrig!

Teknik i förskolan
Jag har tittat på och undersökt tekniken i förskolan. Det är nog många som frågar sig, vad är teknik egentligen? Jag anser att teknik finns det mycket av i förskolan, det gäller att öppna ”teknikögonen”. För oss pedagoger är det viktigt att vi synliggör tekniken för barnen. Få dem att inse att teknik inte behöver vara så avancerat utan den finns nära dem. Ginner sa på sin föreläsning (090326) att tekniken spelar en central roll i våra liv, därför är det extra viktigt att ta tillvara på tekniken. Jag kommer här bara nämna några av de föremål som jag sett; sax, trehjulingen, kamera, datorn och all form av byggkonstruktioner så som lego och träklossar är några delar av tekniken som finns ute på förskolan. Det gäller att få barnen nyfikna och medvetna på hur vår vardag fungerar. Teknik finns både ute som inne och används också i leken och som ett hjälpmedel.

I läroplanen för förskolan (lpfö98) står det att barnen skall utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker.

Teknik i skolan
Jag har även tittat på och undersökt vilken teknik som finns i skolan. Här anser jag att teknik inte förekommer lika ofta som i förskolan. Vad det kan bero på kan se olika ut från klass till klass men också beroende på läraren. Några orsaker kan vara lärarens intresse för teknik, teknik kräver mer tid och planering än andra ämnen eller att läraren inte vågar ge sig an tekniken (bristande kunskap). Självklart finns det bland annat teknik så som; sax, dator, pennvässare, toaletten och gungorna. Vi lärare måste våga ta in tekniken på ett vardagligt vis i klassrummet. Detta tror jag kan öka intresset för teknik hos eleverna men också kanske för läraren. Tala och belys att teknik är mycket mer än vad vi tror och att tekniken finns mycket nära oss. Ginner belyste på sin föreläsning (090326) olika arbetsformer man som lärare kan arbeta med. Exempelvis; ritningar, modeller, studiebesök, berättelse och lek dessa exempel är en god start för att använda mer teknik i skolan.

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (lpo94) kan jag utläsa att eleverna skall känna till och förstå grundläggande begrepp och sammanhang inom tekniska kunskapsområden.

Fysikexperiment på avslutningsdagen i Ryds ängar!

Tekniken i skolan

Då jag skulle titta på och undersöka tekniken i skolan började jag med att prata med en av lärarna på fältstudieskolan. Jag hann knappt ställa min fråga innan hon sa att "Nej, usch, vi är så dåliga på tekniken här!" När vi pratade lite mer och jag påpekade att eleverna använder datorerna och jag menade att det var teknik kom hon genast på fler saker. Eleverna använder olika verktyg, arbetar i snickarverkstaden och utnyttjar också just datorerna i sitt arbete. Jag tänkte på det Ahlrik (2009-01-30) pratade om kring ämnet teknik när hon beskrev att teknik kan sägas vara know how eller att veta hur man skapar och använder föremål för att tillfredsställa behov. När eleverna använder ett verktyg, exempelvis en sax, gör de det för att kunna klippa isär eller ut något för att ett behov av det föreligger. När de använder datorn har de ett behov av att skriva något med hjälp av ordbehandlingsprogram eller ett behov av att söka någon information med hjälp av internet. Eleverna på skolan har något som de kallar onsdagsval då de har möjlighet att välja själva vad de vill göra. Flera av barnen brukar välja att leka och inte sällan att då bygga med lego medan andra väljer att kanske snickra och konstruera i snickarverkstaden. Här kan jag se att det finns ett behov av att leka och att legot då används för att tillfredsställa detta behov. Visst finns det teknik på skolan även om lärarna inte alltid är så medvetna om det eller känner att de planerar för det. Jag tog även del av en arbetsplan där det faktiskt fanns med specifika uppnåendemål för ämnet teknik:

* Dator - kunna använda ordbehandling
* Kopiering - kunna använda kopieringsmaskinen
* Förstå funktionen batteri - glödlampa
* Färdighet att använda vanliga verktyg, sax, såg m.m.

Flera av dessa mål kan jag se att de uppnår bara genom vardagliga aktiviteter medan andra mål som exempelvis att eleverna skall förstå funktionen batteri - glödlampa kräver mer planering och avsatt tid.

Ahlrik, A-S. (2009-01-30) Ämnet Teknik - innehåll och tillämpningar. Skövde: Högskolan.

En fördjupning på pasta...

Vid redovisningstillfället fick vi i pausen en fråga om pasta. Är pasta nyttigt verkligen? Är inte det nåt som idrottare smäller i sig innan tävling för att få i sig snabba kolhydrater? Jag svararde nåt om att långkokad pasta var bättre, här kommer en utförligare förklaring från alltomfamiljen.se:

Pasta finns i många vaianter och spaghetti, makaroner, skruvar, fjärilar och lasagneplattor är några av dem. De tillverkas av durumvete, ägg, salt och vatten. Pasta med kort tillagningstid är lättare för kroppen att bryta ner, till skillnad från den pasta som kräver lite längre koktid.

Fullkornspasta är baserat på grövre mjöl och tillverkas av hela vetekorn vilket medför en längre nedbrytningsprocess. Pastaformen har blivit mer populär de senaste åren pga. de nyttiga egenskaper som fullkornet besitter. Effekterna är att stabilt blodsocker eftersom det tar längre tid för kroppen att bryta ner det hela kornet.

Diskussionssem. "Arbetsplaner och mål" 5 maj

Under dagens seminarium diskuterade och analyserade vi de arbetsplaner vi fått med oss från våra fältstudieplatser dels ur ett skolperspektiv men också ur förskoleperspektivet. Vi delade upp vår sammanfattning mellan skola och förskola så som följer nedan.

Skola:
Vi ser arbetsplaner som en bra grund och underlag i både planering, genomförande och utvärdering av undervisning och lektioner i skolan. När arbetsplanerna dessutom utgår från läroplan och kursplan ser vi dem som en trygghet för läraren att utgå ifrån. Samtidigt menar vi att det är ytterst viktigt att arbetsplanerna revideras och uppdateras kontinuerligt vilket vi såg att inte alla skolor gör.

Flera av oss har arbetsplaner som är utformade som detaljerade matriser med specificerade mål, sätt eleverna kan nå målen på och hur måluppfyllelsen kan ses. Däremot har vi inte sett hur detta praktiseras i undervisningen och inte heller hur delaktiga och medvetna eleverna är om dessa mål och hur dessa skall uppfyllas. Dessa arbetsplaner och matriser är betydelsefulla och fungerar som en hjälp för lärarna nu när de skall göra skriftliga omdömen i de olika ämnena för varje enskild elev. Det finns skolor där de inom NO-ämnena har ett undersökande arbetssätt som innebär att eleverna ställer en hypotes och utifrån denna får experimentera, observera och sedan dra en slutsats. I de olika momenten i detta arbetssätt kan pedagogen se elevernas lärande och hur de uppnår målen. Andersson (2008) menar att detta sätt att variera teoretiska fantasier och praktiskt arbete i form av experiment är ett viktigt drag inom det naturvetenskapliga arbetssättet. Inom naturvetenskap och teknik upplever vi att undervisningen ofta sker i olika teman. Utifrån arbetsplanerna och vår erfarenhet från VFU kan vi se att teman och andra aktiviteter kring naturvetenskap och teknik oftast sker i åldersintegrerad verksamhet.


Förskolan:
Vi anser att de tre U:na, upptäcka, utforska och undersöka är en bra arbetsstrategi som skall genomsyra hela verksamheten. Vi pratade också om att man på förskolan bör lyssna på vad barnen vill göra och få in naturvetenskap i det. Om barnen tillexempel har hittat en intressant svamp ute på gården kan pedagogerna visa och prata om den med barnen. Det går också att prata om naturvetenskap i förskolans många och olika miljöer. Ett exempel är tamburen där man kan prata om vad det är för väder ute och hur det ser ut ute. Det går att få in naturvetenskapen på ett naturligt sätt i alla situationer på förskolan. Vi diskuterade att det inte är ofta som förskollärare vet om att det finns arbetsplaner för natur och teknik. När skolan, som tillhör samma enhet, sedan letade fram sina arbetsplaner visade det sig att de hade arbetsplaner för förskolan. På några förskolor visste de om att det fanns, men de låg inte framme utan fick rotas fram. Arbetsplaner är bra att ha som en grund för verksamheten, om de efterföljs.

Exempel på mål och hur de skall uppnås i förskolan
Mål: Värna om sitt välbefinnande och sin hälsa. Pedagogerna på denna förskola har gymnastik, rytmik och går på promenader med barnen för att lära barnen. För att se barnens lärande utvärderar pedagogerna med hjälp av dokumentation.
(Mål ur Lpfö98 Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelsen för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.)

Mål: Vi vill ge de äldsta barnen tillfälle att prova och utforska datorns möjligheter. Denna förskola menar att datorn skall på olika sätt i styrda aktiviteter och genom pedagogisk dokumentation tydliggörs utvecklingen hos barnen i arbetet.
(Mål ur Lpfö98 Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa, och konstruera med hjälp av olika material och tekniker.)

Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap. Studentlitteratur

Karin och Helenas lektion och utvärdering om kroppens energi i åk 1.

Lektion om kroppens energi
Lektionerna, som vi (Karin och Helena) höll i, om kroppens energi skedde i en klass 1. Vi hade lektionerna om två grupper med 8-9 elever i varje grupp. Vi följde vår lektionsplanering och därför anser vi, att någon djupare beskrivning av lektionsupplägget inte blir nödvändig här. Vad vi däremot anser vara mer intressant är, att delge hur konsekvenserna av vår planering blev. Hur gick det då egentligen?

Vi inledde med, att småprata med eleverna om uppmaningar, som de troligtvis hör av vuxna – föräldrar och lärare och vad vuxna egentligen menar när de säger sådant som;

”Man behöver energi för att orka.”
”Du måste äta mer grönsaker, det är nyttigt.”
”Godis är inte nyttigt.”
”Du måste gå ut på rasten för att få frisk luft så att du orkar jobba nästa pass.”

Denna inledning tycktes fånga elevernas uppmärksamhet och tanken var ju att inleda med något som eleverna kunde relatera till sin vardag. Vi använde sedan en overhead, för att visa eleverna den kemiska process, som sker när vi människor tillägnar oss energi från solen. Eleverna verkade vara intresserade, men det var nog lite svårt för eleverna, att förstå hur det egentligen går till – och vem tycker inte det! När eleverna sedan fick lyssna på berättelsen i den bok, som vi hade med på lektionen, satt de helt stilla, lyssnade och verkade väldigt inne i sagan. Den ordinarie läraren, som var med på lektionerna, sa efteråt till oss, att eleverna i klassen aldrig förut suttit still så länge, så som våra lektioner höll på. Ett gott betyg!

Efter vi läst boken fick eleverna prova, att äta på en bit morot, för att få synliggjort det, som vi läst och pratat om, nämligen, att saliv kommer ut i munnen, som en första start på matsmältningen och energiprocessen i kroppen.

Vi berättade för eleverna om att nyttig mat innehåller protein, fett och kolhydrater och dessa ämnen behövs för att våra kroppar ska kunna ”tillverka energi”. Vi förklarade vilken mat, som innehåller vad och visade ytterligare en overhead, vilken visade tallriksmodellen. Vi visade, att frukt och grönt-delen var väldigt stor på tallriksmodellen och att det är ju därför de vuxna tjatar så om grönsaker i matsalen och vid middagsbordet hemma!Slutligen skulle eleverna rita och måla sin egen tallriksmodell, där de fick visa hur deras ”bra” tallrik skulle kunna se ut.




















Under lektionerna, när eleverna målade gick den ordinarie läraren runt bland eleverna och pratade. Hon förklarade senare för oss att hon ville spinna vidare och arbeta mer med detta. Hon planerade under den tiden vi höll i lektionerna, att hennes elever skulle få in till andra klasser och berätta vad de hade fått veta under lektionen, de skulle fortsätta i matsalen och befästa kunskapen ännu mer.

Utvärdering av lektionen
Under återbesöket i klassen fick jag (vi delade upp våra återbesök) se, att elevernas färdiga teckningar satt upphängda korridoren, några av eleverna hade varit inne hos förskolklassen och förklarat vad som händer i kroppen när vi äter, för att vi ska kunna växa och orka. Jag ställde frågor som var kopplade till de mål, som vi hade satt för lektionen och jag anser, att övervägande av eleverna kunde förklara något, som de under vår lektion fått möjlighet att ta till sig. Jag visade så den färdigställda cartoonen och eleverna kunde konstatera, att de kunde mycket mer nu än när de tidigare hade svarat på frågan;
Vad behöver du och din kropp för att få energi till att orka hoppa, springa leka?

Utvärdering i förskolan

För en tid sedan gjorde jag ett återbesök i förskolan för att kunna utvärdera vårt lärandetillfälle där. Utifrån den genomförda aktiviteten hade jag ett samtal med fyra av de barn som deltog vid lärandetillfället. I samtalet vävde jag in frågor där jag kunde se vilken förståelse barnen hade för helheten. Frågorna jag använde var "Vad är det som gör att vi får energi?" och "Vet du vart maten tar vägen i kroppen?". Precis som vid mitt första besök i förskolan, då jag ställde "vår fråga" om vad kroppen behöver för att få energi, svarade barnen i kör MAT. Barnen visade också att de fått med sig vilken betydelse solen har för energin i allt som lever. Särskilt en pojke kunde relativt ingående redogöra för detta. Samma pojke kunde också beskriva matens väg genom kroppen medan även de andra barnen kunde redogöra för vissa delar kring detta. Spontant tog barnen också upp att de fick smaka på morötter. Jag frågade varför de fick smaka på detta och en pojke sa: "Vi fick smaka och känna om det kom spott som skulle hjälpa maten att komma ner.". Jag kan tydligt se att det konkreta material vi använde oss av, solen, figurerna, boken och morötterna hjälpte barnen att utveckla en förtåelse för de mål vi satt upp med aktiviteten. Däremot kunde jag inte lika tydligt se att barnen hade utvecklat någon större förståelse för nyttig och onyttig mat, vilket troligen beror på att vi inte i detalj gick in på det i vår aktivitet utan bara vid ett tillfälle läste det i boken. Samtidigt ställde jag inte heller vid återbesöket någon specifik fråga kring detta vilket kan vara en annan bidragande orsak.

Vid samtalet med barnen avslutar en 4-årig pojke med följande: "Nu fattar jag allt!". Utan att specificera vad det var han fattade kände han i alla fall själv att han helt och fullt hade "koll på läget". Positivt och härligt!