Teknik

Såg att jag hade glömt av att lägga ut mina tankar/reflektioner kring tekniken i förskolan och skolan. Men bättre sen än aldrig!

Teknik i förskolan
Jag har tittat på och undersökt tekniken i förskolan. Det är nog många som frågar sig, vad är teknik egentligen? Jag anser att teknik finns det mycket av i förskolan, det gäller att öppna ”teknikögonen”. För oss pedagoger är det viktigt att vi synliggör tekniken för barnen. Få dem att inse att teknik inte behöver vara så avancerat utan den finns nära dem. Ginner sa på sin föreläsning (090326) att tekniken spelar en central roll i våra liv, därför är det extra viktigt att ta tillvara på tekniken. Jag kommer här bara nämna några av de föremål som jag sett; sax, trehjulingen, kamera, datorn och all form av byggkonstruktioner så som lego och träklossar är några delar av tekniken som finns ute på förskolan. Det gäller att få barnen nyfikna och medvetna på hur vår vardag fungerar. Teknik finns både ute som inne och används också i leken och som ett hjälpmedel.

I läroplanen för förskolan (lpfö98) står det att barnen skall utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker.

Teknik i skolan
Jag har även tittat på och undersökt vilken teknik som finns i skolan. Här anser jag att teknik inte förekommer lika ofta som i förskolan. Vad det kan bero på kan se olika ut från klass till klass men också beroende på läraren. Några orsaker kan vara lärarens intresse för teknik, teknik kräver mer tid och planering än andra ämnen eller att läraren inte vågar ge sig an tekniken (bristande kunskap). Självklart finns det bland annat teknik så som; sax, dator, pennvässare, toaletten och gungorna. Vi lärare måste våga ta in tekniken på ett vardagligt vis i klassrummet. Detta tror jag kan öka intresset för teknik hos eleverna men också kanske för läraren. Tala och belys att teknik är mycket mer än vad vi tror och att tekniken finns mycket nära oss. Ginner belyste på sin föreläsning (090326) olika arbetsformer man som lärare kan arbeta med. Exempelvis; ritningar, modeller, studiebesök, berättelse och lek dessa exempel är en god start för att använda mer teknik i skolan.

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (lpo94) kan jag utläsa att eleverna skall känna till och förstå grundläggande begrepp och sammanhang inom tekniska kunskapsområden.

Fysikexperiment på avslutningsdagen i Ryds ängar!

Tekniken i skolan

Då jag skulle titta på och undersöka tekniken i skolan började jag med att prata med en av lärarna på fältstudieskolan. Jag hann knappt ställa min fråga innan hon sa att "Nej, usch, vi är så dåliga på tekniken här!" När vi pratade lite mer och jag påpekade att eleverna använder datorerna och jag menade att det var teknik kom hon genast på fler saker. Eleverna använder olika verktyg, arbetar i snickarverkstaden och utnyttjar också just datorerna i sitt arbete. Jag tänkte på det Ahlrik (2009-01-30) pratade om kring ämnet teknik när hon beskrev att teknik kan sägas vara know how eller att veta hur man skapar och använder föremål för att tillfredsställa behov. När eleverna använder ett verktyg, exempelvis en sax, gör de det för att kunna klippa isär eller ut något för att ett behov av det föreligger. När de använder datorn har de ett behov av att skriva något med hjälp av ordbehandlingsprogram eller ett behov av att söka någon information med hjälp av internet. Eleverna på skolan har något som de kallar onsdagsval då de har möjlighet att välja själva vad de vill göra. Flera av barnen brukar välja att leka och inte sällan att då bygga med lego medan andra väljer att kanske snickra och konstruera i snickarverkstaden. Här kan jag se att det finns ett behov av att leka och att legot då används för att tillfredsställa detta behov. Visst finns det teknik på skolan även om lärarna inte alltid är så medvetna om det eller känner att de planerar för det. Jag tog även del av en arbetsplan där det faktiskt fanns med specifika uppnåendemål för ämnet teknik:

* Dator - kunna använda ordbehandling
* Kopiering - kunna använda kopieringsmaskinen
* Förstå funktionen batteri - glödlampa
* Färdighet att använda vanliga verktyg, sax, såg m.m.

Flera av dessa mål kan jag se att de uppnår bara genom vardagliga aktiviteter medan andra mål som exempelvis att eleverna skall förstå funktionen batteri - glödlampa kräver mer planering och avsatt tid.

Ahlrik, A-S. (2009-01-30) Ämnet Teknik - innehåll och tillämpningar. Skövde: Högskolan.

En fördjupning på pasta...

Vid redovisningstillfället fick vi i pausen en fråga om pasta. Är pasta nyttigt verkligen? Är inte det nåt som idrottare smäller i sig innan tävling för att få i sig snabba kolhydrater? Jag svararde nåt om att långkokad pasta var bättre, här kommer en utförligare förklaring från alltomfamiljen.se:

Pasta finns i många vaianter och spaghetti, makaroner, skruvar, fjärilar och lasagneplattor är några av dem. De tillverkas av durumvete, ägg, salt och vatten. Pasta med kort tillagningstid är lättare för kroppen att bryta ner, till skillnad från den pasta som kräver lite längre koktid.

Fullkornspasta är baserat på grövre mjöl och tillverkas av hela vetekorn vilket medför en längre nedbrytningsprocess. Pastaformen har blivit mer populär de senaste åren pga. de nyttiga egenskaper som fullkornet besitter. Effekterna är att stabilt blodsocker eftersom det tar längre tid för kroppen att bryta ner det hela kornet.

Diskussionssem. "Arbetsplaner och mål" 5 maj

Under dagens seminarium diskuterade och analyserade vi de arbetsplaner vi fått med oss från våra fältstudieplatser dels ur ett skolperspektiv men också ur förskoleperspektivet. Vi delade upp vår sammanfattning mellan skola och förskola så som följer nedan.

Skola:
Vi ser arbetsplaner som en bra grund och underlag i både planering, genomförande och utvärdering av undervisning och lektioner i skolan. När arbetsplanerna dessutom utgår från läroplan och kursplan ser vi dem som en trygghet för läraren att utgå ifrån. Samtidigt menar vi att det är ytterst viktigt att arbetsplanerna revideras och uppdateras kontinuerligt vilket vi såg att inte alla skolor gör.

Flera av oss har arbetsplaner som är utformade som detaljerade matriser med specificerade mål, sätt eleverna kan nå målen på och hur måluppfyllelsen kan ses. Däremot har vi inte sett hur detta praktiseras i undervisningen och inte heller hur delaktiga och medvetna eleverna är om dessa mål och hur dessa skall uppfyllas. Dessa arbetsplaner och matriser är betydelsefulla och fungerar som en hjälp för lärarna nu när de skall göra skriftliga omdömen i de olika ämnena för varje enskild elev. Det finns skolor där de inom NO-ämnena har ett undersökande arbetssätt som innebär att eleverna ställer en hypotes och utifrån denna får experimentera, observera och sedan dra en slutsats. I de olika momenten i detta arbetssätt kan pedagogen se elevernas lärande och hur de uppnår målen. Andersson (2008) menar att detta sätt att variera teoretiska fantasier och praktiskt arbete i form av experiment är ett viktigt drag inom det naturvetenskapliga arbetssättet. Inom naturvetenskap och teknik upplever vi att undervisningen ofta sker i olika teman. Utifrån arbetsplanerna och vår erfarenhet från VFU kan vi se att teman och andra aktiviteter kring naturvetenskap och teknik oftast sker i åldersintegrerad verksamhet.


Förskolan:
Vi anser att de tre U:na, upptäcka, utforska och undersöka är en bra arbetsstrategi som skall genomsyra hela verksamheten. Vi pratade också om att man på förskolan bör lyssna på vad barnen vill göra och få in naturvetenskap i det. Om barnen tillexempel har hittat en intressant svamp ute på gården kan pedagogerna visa och prata om den med barnen. Det går också att prata om naturvetenskap i förskolans många och olika miljöer. Ett exempel är tamburen där man kan prata om vad det är för väder ute och hur det ser ut ute. Det går att få in naturvetenskapen på ett naturligt sätt i alla situationer på förskolan. Vi diskuterade att det inte är ofta som förskollärare vet om att det finns arbetsplaner för natur och teknik. När skolan, som tillhör samma enhet, sedan letade fram sina arbetsplaner visade det sig att de hade arbetsplaner för förskolan. På några förskolor visste de om att det fanns, men de låg inte framme utan fick rotas fram. Arbetsplaner är bra att ha som en grund för verksamheten, om de efterföljs.

Exempel på mål och hur de skall uppnås i förskolan
Mål: Värna om sitt välbefinnande och sin hälsa. Pedagogerna på denna förskola har gymnastik, rytmik och går på promenader med barnen för att lära barnen. För att se barnens lärande utvärderar pedagogerna med hjälp av dokumentation.
(Mål ur Lpfö98 Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelsen för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.)

Mål: Vi vill ge de äldsta barnen tillfälle att prova och utforska datorns möjligheter. Denna förskola menar att datorn skall på olika sätt i styrda aktiviteter och genom pedagogisk dokumentation tydliggörs utvecklingen hos barnen i arbetet.
(Mål ur Lpfö98 Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa, och konstruera med hjälp av olika material och tekniker.)

Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap. Studentlitteratur

Karin och Helenas lektion och utvärdering om kroppens energi i åk 1.

Lektion om kroppens energi
Lektionerna, som vi (Karin och Helena) höll i, om kroppens energi skedde i en klass 1. Vi hade lektionerna om två grupper med 8-9 elever i varje grupp. Vi följde vår lektionsplanering och därför anser vi, att någon djupare beskrivning av lektionsupplägget inte blir nödvändig här. Vad vi däremot anser vara mer intressant är, att delge hur konsekvenserna av vår planering blev. Hur gick det då egentligen?

Vi inledde med, att småprata med eleverna om uppmaningar, som de troligtvis hör av vuxna – föräldrar och lärare och vad vuxna egentligen menar när de säger sådant som;

”Man behöver energi för att orka.”
”Du måste äta mer grönsaker, det är nyttigt.”
”Godis är inte nyttigt.”
”Du måste gå ut på rasten för att få frisk luft så att du orkar jobba nästa pass.”

Denna inledning tycktes fånga elevernas uppmärksamhet och tanken var ju att inleda med något som eleverna kunde relatera till sin vardag. Vi använde sedan en overhead, för att visa eleverna den kemiska process, som sker när vi människor tillägnar oss energi från solen. Eleverna verkade vara intresserade, men det var nog lite svårt för eleverna, att förstå hur det egentligen går till – och vem tycker inte det! När eleverna sedan fick lyssna på berättelsen i den bok, som vi hade med på lektionen, satt de helt stilla, lyssnade och verkade väldigt inne i sagan. Den ordinarie läraren, som var med på lektionerna, sa efteråt till oss, att eleverna i klassen aldrig förut suttit still så länge, så som våra lektioner höll på. Ett gott betyg!

Efter vi läst boken fick eleverna prova, att äta på en bit morot, för att få synliggjort det, som vi läst och pratat om, nämligen, att saliv kommer ut i munnen, som en första start på matsmältningen och energiprocessen i kroppen.

Vi berättade för eleverna om att nyttig mat innehåller protein, fett och kolhydrater och dessa ämnen behövs för att våra kroppar ska kunna ”tillverka energi”. Vi förklarade vilken mat, som innehåller vad och visade ytterligare en overhead, vilken visade tallriksmodellen. Vi visade, att frukt och grönt-delen var väldigt stor på tallriksmodellen och att det är ju därför de vuxna tjatar så om grönsaker i matsalen och vid middagsbordet hemma!Slutligen skulle eleverna rita och måla sin egen tallriksmodell, där de fick visa hur deras ”bra” tallrik skulle kunna se ut.




















Under lektionerna, när eleverna målade gick den ordinarie läraren runt bland eleverna och pratade. Hon förklarade senare för oss att hon ville spinna vidare och arbeta mer med detta. Hon planerade under den tiden vi höll i lektionerna, att hennes elever skulle få in till andra klasser och berätta vad de hade fått veta under lektionen, de skulle fortsätta i matsalen och befästa kunskapen ännu mer.

Utvärdering av lektionen
Under återbesöket i klassen fick jag (vi delade upp våra återbesök) se, att elevernas färdiga teckningar satt upphängda korridoren, några av eleverna hade varit inne hos förskolklassen och förklarat vad som händer i kroppen när vi äter, för att vi ska kunna växa och orka. Jag ställde frågor som var kopplade till de mål, som vi hade satt för lektionen och jag anser, att övervägande av eleverna kunde förklara något, som de under vår lektion fått möjlighet att ta till sig. Jag visade så den färdigställda cartoonen och eleverna kunde konstatera, att de kunde mycket mer nu än när de tidigare hade svarat på frågan;
Vad behöver du och din kropp för att få energi till att orka hoppa, springa leka?

Utvärdering i förskolan

För en tid sedan gjorde jag ett återbesök i förskolan för att kunna utvärdera vårt lärandetillfälle där. Utifrån den genomförda aktiviteten hade jag ett samtal med fyra av de barn som deltog vid lärandetillfället. I samtalet vävde jag in frågor där jag kunde se vilken förståelse barnen hade för helheten. Frågorna jag använde var "Vad är det som gör att vi får energi?" och "Vet du vart maten tar vägen i kroppen?". Precis som vid mitt första besök i förskolan, då jag ställde "vår fråga" om vad kroppen behöver för att få energi, svarade barnen i kör MAT. Barnen visade också att de fått med sig vilken betydelse solen har för energin i allt som lever. Särskilt en pojke kunde relativt ingående redogöra för detta. Samma pojke kunde också beskriva matens väg genom kroppen medan även de andra barnen kunde redogöra för vissa delar kring detta. Spontant tog barnen också upp att de fick smaka på morötter. Jag frågade varför de fick smaka på detta och en pojke sa: "Vi fick smaka och känna om det kom spott som skulle hjälpa maten att komma ner.". Jag kan tydligt se att det konkreta material vi använde oss av, solen, figurerna, boken och morötterna hjälpte barnen att utveckla en förtåelse för de mål vi satt upp med aktiviteten. Däremot kunde jag inte lika tydligt se att barnen hade utvecklat någon större förståelse för nyttig och onyttig mat, vilket troligen beror på att vi inte i detalj gick in på det i vår aktivitet utan bara vid ett tillfälle läste det i boken. Samtidigt ställde jag inte heller vid återbesöket någon specifik fråga kring detta vilket kan vara en annan bidragande orsak.

Vid samtalet med barnen avslutar en 4-årig pojke med följande: "Nu fattar jag allt!". Utan att specificera vad det var han fattade kände han i alla fall själv att han helt och fullt hade "koll på läget". Positivt och härligt!

Utvärdering i förskolan

Utifrån följande kritierifrågor som underlag för samtal med barnen, en och en, utförde jag (Christina) för några dagar sedan en utvärdering av barnens lärande i förskolan; Vad är allt levandes energikälla? Vet du vart maten tar vägen?

Målen för lärandetillfället var följande:
Det planerade lärandetillfället främjar barnens förståelse för;

- att solen är allt levandes huvudsakliga energikälla

- att kroppen tillgodogör sig kroppens energi från maten

- vilken mat som är nyttig och mindre nyttig för vår hälsa.

Jag pratade med barnen en och en och vi diskuterade vad vi gjorde under samlingen om kroppens energi. Samtliga barn visade på hur de tillägnat sig en förståelse för vad som är nyttig respektive onyttig mat samt hur kroppen genom matsmältningsförloppet tar upp energin ur maten. De redogjorde för hur maten stoppas i munnen, försvinner ner i magen där den blir en gegga för att föras vidare ut i tarmarna och sedan bajsar vi ut det som inte är energi. Jag anser att deras redogörelser visar att de tagit till sig den fakta som framkom genom boken vi läste, ”Vet du vart maten tar vägen?” av Katharine McEwen och Jacqui Maynard, som på ett tydligt och roligt sätt tar upp just matsmältningsförloppet. Däremot kunde ingen av barnen beskriva eller förklara varifrån matens energi kommer vilket var ett av målen för lärandetillfället. Vår avsikt var att föra fram hur solen är den huvudsakliga energikällan varifrån allt levande från sin energi. Dock nådde vi ej fram med detta varför jag ställer mig frågan om jag vid lärandetillfället visade detta för abstrakt. Eventuellt kunde jag använt mig av mer konkret material för att demonstrera detsamma eller är den delen ändå för övergripande, alltför abstrakt, för att barn i förskolan ska kunna tillgodogöra sig denna förståelse.

Sammanfattningsvis vill jag framhålla att samliga barn visade, både under lärandetillfället och utvärderingen, stort intresse för ämnet och engagemang i det vi gjorde.

Aspö naturskola

Under tisdagen besökte vi i gruppen Aspö naturskola där vi togs emot av Manne Ryttman som arbetar där. Dagen fylldes av inspiration av undervisning utomhus, olika aktiviteter och frusna händer. Vi fick nya ideér och uppslag till aktiviteter som kan genomföras utomhus dels vad det gäller naturen men också vad det gäller matematik och andra ämnen. Både med hjälp av de olika aktiviteterna men också med en diskussion runt den värmande elden synliggjordes vikten av utomhuspedagogiken. Manne menade bland annat att stress och konflikter minskas då undervisningen flyttas ut i den fria naturen. För att avslutningsvis komma ut ur den blåsippsklädda skogen fick vi lämna en "tull" till Manne i form av tankar och synpunkter på dagen. Trots lager-på-lager kläder, vantar och frusna kroppar tror vi att de flesta "tullade" med positiva tankar och synpunkter på en dag full av inspiration och roliga övningar. Dessa tankar kommer vi att ta med oss till våra blivande klasser och barngrupper i framtiden.

Balthazar

I torsdags besökte jag Balthazar tillsammans med några andra studiekamrater. Under dagen fick vi följa en klass med elever ur år 5 från Rydskolan i Skövde som gjorde ett besök på science centret. De hade ett energitema och pedagogerna på Balthazar började dagen med att framföra en pjäs som synliggjorde vikten av att äta frukost för att kunna få den energi man behöver. De forsatte med att beröra annan sorts energi som rörelseenergi, värmeenergi, lägesenergi och så vidare. Eleverna fick prova hur de på olika sätt kunde ladda ett batteri med hjälp av solenergi, muskelenergi, vattenenergi och energi från vinden. Detta batteri sattes sedan på en legobil som med rätt laddning kunde köra i väg. Jag gick med några elever ut och provade legobilen med solceller i den "verkliga" solen. Både jag och eleverna fascinerades av hur bilen rullade i solen men så fort den kom där solen var skuggad stannade den. Vi provade också att hålla den mot min vita tröja och det visade sig att solen reflekterades i den och att hjulen på bilen snurrade även då. Häftigt! Inom enegitemat fick eleverna också tillverka egna vattenhjul som de också fick provköra i vattnet. Det fanns olika material att tillgå men eleverna kunde använda sitt sätt att tänka och utveckla sitt egna vattenhjul.

Frida och Camilla hjälper en elev med dennes vattenhjul tillverkat av en coca-cola-burk.

Under dagen fick vi också undersöka och titta i alla de temalådor som fanns till utlåning till skolor. Lådorna skapade inspiration och man blev genast sugen att prova och exprimentera med barn och elever i förskola och skola. Personalen på Balthazar gav oss också information om verksamheten och hur besök och utlåning av temalådor fungerar och hur man som lärare kan ta kontakt och boka besök eller annat. Eleverna från Rydskolan besökte också under dagen "English House" som inryms i samma lokaler som Balthazar. En stund under dagen tog även vi del av den verksamheten. Vi och eleverna togs emot av engelsmannen John som på ett roligt och inspirerande sätt "hade engelska" med eleverna. Han använde sig av en smartboard på vilken han visade bilder och hade andra aktiviteter. John fick med sig eleverna och stundtals var de mycket ivriga och ljudnivån var ganska hög.

Trötta i huvudet kunde vi avslutningsvis summera en dag full av inspiration och nya lärdomar!

Lärandetillfälle i förskolan

För en tid sedan genomförde vi (Helena och Karin) vårt lärandetillfälle i förskolan. Vi hade varsin grupp med 5 respektive 6 barn. Vi utgick från vår gjorda planering men valde att inte nämna kolhydrater, fett och protein. Efter att ha funderat ansåg vi att man i förskolan kan använda sådana begrepp som dessa näringsämnen men inte vid ett första lärandetillfälle. Eftersom vi fick genomföra vår aktivitet efter lunch då barnen är vana vid vila valde vi inte heller att varken prata om tallriksmodellen eller att barnen fick göra sin egen. Vi ansåg helt enkelt att barnen inte skulle orka att koncentrera sig en så pass lång stund. Vi pratade kort med barnen om det vi tidigare frågat dem; hur de får energi för att orka. För att kunna synliggöra att allt levandes energikälla är solen använde vi oss av en stor gul papp-sol och figurer, djur och växter i plast.

Med hjälp av detta material försökte vi konkretisera hur allt som lever måste ha energi och att den energi som vi behöver ursprungligen kommmer från solen. För att sedan hjälpa barnen att utveckla förståelse för hur denna energi genom maten kan komma ut i kroppen läste vi boken "Vet du vart maten tar vägen?" av Katharine Mc Ewen.

Som ett avslutande moment låter vi barnen smaka på morötter för att uppmärksamma dem på hur maten blandas med saliv i munnen. Barnen fängslades av boken och visade intresse och gav även kommentarer under läsningen. Vi kunde också se att de visade stor nyfikenhet för figurerna och berättandet om energins urspung. Vid provsmakningen av morötter fick vi kommentarer som:
”Kolla vad mycket spott jag har!” och ”Jag ska känna spott med mamma sen!”. På dessa olika sätt anser vi att vi direkt efter lärandetillfället kunde se att processen mot att främja barnen förståelse för våra mål påbörjats.

Genomförd aktivitet i skolan

Vi (Emma och Christina) har idag genomfört och observerat varandra under vårt planerade lärandetillfälle om Kroppens energi på skolan i år ett. Vi delade klassen i två grupper med tio elever i vardera grupp, pojkar och flickor blandat. Lärandetillfällena presenteras tillsammans då de utfördes på liknande sätt.

Vi genomförde följande moment under lärandetillfället:
• Berättade allmänt om energi och mat, eleverna fick fundera över var matens energi kan komma ifrån. Vi förklarade hur solen är vår ursprungliga energikälla och hur vår kropp behöver energi och att vi förbrukar energi när vi rör på oss.
• Vi förklarade för eleverna att den mat som anses vara ”nyttig” innehåller mycket och långsiktig energi och kallas även för långsamma kolhydrater. Medan den ”onyttiga” maten innehåller energi men som snabbt förbrukas och kallas för snabba kolhydrater. Eleverna fick sedan ge exempel på vad de anser är långsamma kolhydrater (”nyttig mat”) respektive snabba kolhydrater (”onyttig mat). Vi hade då bilder på olika sorters mat som i efterhand sattes upp på tavlan i två olika grupper. Vi benämnde då igen snabba och långsamma kolhydrater.
• Vi visade tallriksmodellen och förklarade att den demonstrerar vad vi bör äta under en dag för att få i oss den energi som vi behöver. Vi påpekade också att maten består av tre näringsämnen; fett, kolhydrater och protein.
• Vi frågade sedan eleverna om de visste vart maten tar vägen efter att vi stoppat den i munnen och hur kroppen kan tillgodogöra sig energin i maten. För att tydligt visa matens väg genom kroppen läste vi boken ”Vart tar maten vägen” av Katharine McEwen.
• Eleverna fick sedan smaka på morot och rån. Vi uppmuntrade dem att känna efter i munnen hur det känns när vi tuggar, hur saliven tillsätts för att vi ska kunna svälja maten. Vi förklarade även en gång till hur maten ”färdas” ner i kroppen.
• Det sista eleverna fick göra på lektionen var att rita och skriva sin egen tallriksmodell. Där fick eleverna beskriva vad de anser att de skall äta under en hel dag.

Elevernas alster!



Tunntarmen


Vi anser att samtliga moment under lärandetillfället fungerade bra. Eleverna visade stort intresse, engagemang och var aktiva och delgav sina funderingar och tankar. De visade stor förståelse på vad snabba och långsamma kolhydrater är genom vår diskussion. Att läsa boken för att påvisa matsmältningens funktion fungerade riktigt bra, eleverna lyssnade ivrigt och ville gärna delge sina erfarenheter med oss andra. De kunde efteråt uppge var maten tar vägen och vad som händer med det vi ätit. Att vi hade tagit med ett snöre som visade hur lång tunntarmen är fungerade också riktigt bra, då eleverna på ett konkret sätt fick se detta. Eleverna fick även prova på att äta en morot och ett rån för att känna efter hur det känns när vi tuggar och hur saliven tillsätts. Detta var också väldigt givande, en elev sa att ”när man äter rånet så måste det komma mer saliv för att det är torrt och det är inte moroten”. Då eleverna målade sin egen tallriksmodell målade några elever både långsamma och snabba kolhydrater varför vi frågade dem om de visste om allt på tallriken innehöll lika mycket rätt sorts energi. Svaren vi fick var att ”jag målade hur jag brukar äta på lördagar”

Dalenium

Alla planeter

Jag och tre klasskamrater var i fredags (27/3) på Dalenium Science Center i Stenstorp. Vi fick möjligheten att följa en F-2 från Åsarpsskolan under förmiddagen. Eleverna hade planeter och stjärnor som tema under förmiddagen. Eleverna blev indelade i tre olika grupper. De fick se en film och ta emot information om planeterna och våra olika stjärnbilder. Därefter fick de själva experimentera i utställningen. Eftersom det var första gången vi var där tog vi tillfället i akt och gick med eleverna för att se när de experimenterade. Självklart provade vi också på. Vi blev till och med kvar en stund efter att eleverna hade åkt hem. Jag konstaterade att där fanns mycket att utforska och experimentera. Eftersom det bara blev en förmiddag på Dalenium har vi fått möjligheten att vara med när de besöker Hökensåsskolan i Tidaholm. Ska bli spännande och intressant, då det kommer att handla om gaser. Jag kommer definitivt att åka tillbaka till Dalenium flera gånger, då det finns mycket kvar att se och utforska, men också att lära!


Även jag var tvungen att prova på=)



Olika tärningar från matematikrummet!

Jag provade även på att sitta på spikstolen, AJ!

När dagen var slut med allt utforskande var jag helt slut hihi

Genomförd aktivitet förskolan

Vi (Christina och Emma) har idag genomfört och observerat varandra under vårt planerade lärandetillfälle om Kroppens energi på förskolan. Vi hade en grupp var om vardera fyra barn i åldern 4-5 år, pojkar och flickor blandat. Lärandetillfällena presenteras tillsammans då de utfördes på liknande sätt.

Vi genomförde följande moment under lärandetillfället:
- Berättade allmänt om energi och mat, barnen fick fundera över var matens energi kan komma ifrån. Vi förklarade hur solen är vår ursprungliga energikälla och hur vår kropp behöver och förbrukar energi när vi rör på oss.
- Förklarade för barnen att den mat som anses vara ”nyttig” innehåller mycket och långsiktig energi medan den ”onyttiga” maten innehåller energi som snabbt förbrukas. Barnen fick sedan ge exempel på vad de ansåg var ”nyttig” respektive ”onyttig” mat och vi hade bilder på olika sorters mat som efterhand sattes upp på tavlan i två olika grupper.
- Vi visade tallriksmodellen och förklarade att den demonstrerar vad vi bör äta under en dag för att få i oss den energi vi behöver.
- Vi frågade sedan barnen om de visste vart maten tar vägen när vi stoppar den i munnen samt hur kroppen kan tillgodogöra sig energin i maten. För att på ett tydligt sätt visa matens väg genom kroppen läste vi boken ”Vart tar maten vägen” av Katharine McEwen. Den beskriver dessutom hur kroppen tar upp matens energi i tunntarmen.
- Barnen fick sedan smaka på morot och rån och vi uppmuntrade dem att känna efter i munnen hur det känns när vi tuggar, hur saliven tillsätts för att vi ska kunna svälja maten. Barnen fick också beskriva vad som hände när de svalde, vart maten tar vägen.
- Till sist målade barnen sin egen tallriksmodell där de fick beskriva vad de anser att de ska äta under en dag.

Ett av barnens alster

Vi anser att samtliga moment under lärandetillfället fungerade bra, barnen visade stort intresse och var aktiva och delgav sina funderingar. De visade på stor förståelse för vad som anses vara ”nyttig” respektive ”onyttig” mat och genom vår diskussion fick de nu också möjlighet att tillägna sig kunskap om varför det är så. Att läsa boken för att påvisa matsmältningens funktion fungerade riktigt bra, barnen lyssnade ivrigt och kunde efteråt uppge var maten tar vägen och vad som händer med det vi ätit. Då de målade sin egen tallriksmodell målade några barn både ”nyttig” och ”onyttig” mat varför vi frågade dem om de visste om allt på tallriken innehöll lika mycket rätt sorts energi. Svaren vi fick var att ”godis gör inte det men jag vill ändå äta det efter den riktiga maten”.

Teknik i skolan

När jag började titta efter teknik på min fältstudieskola fann jag olika slags experiment och lab-material i form av exempelvis magneters påverkan av varandra samt material som visar på hur olika tekniska apparater fungerar såsom miniräknare och larm. Jag anser att materialet kan användas i olika teman med syfte att illustrera och visa på olika slags teknik och dess funktion i vardagen.

I de båda årskurs ettorna har de nyligen haft ett tema ”Yrken och tekniska hjälpmedel” där de som utgångspunkt haft, för eleverna, kända yrken. Då yrkena diskuterades tog de också upp vilka tekniska hjälpmedel som kan behövas till respektive yrke. Temat fortsatte med att eleverna fick plocka isär olika apparater såsom mobiltelefon, tangentbord, kamera och brödrost. Av de delar som framkom fick eleverna sedan uppfinna någon egen teknisk apparat och förklara dess syfte. I temat ingick regelbundna diskussioner mellan eleverna och läraren där varje elev fick reflektera kring vad de gjort idag, vad de lärt sig om teknik och framförallt vad teknik egentligen är? Anna-Stina Ahlrik redogjorde i sin föreläsning 090210 för hur lärarens uppdrag är, när det gäller teknikämnet, att lära barn vad teknik är, vad den kan innebära samt vad den kan användas till, vilket jag anser är frågor som lyfts fram i temat.

I kursplanen för teknik anges hur skolan bland annat ska göra vardagstekniken synlig och begriplig, hur eleverna ska få kännedom om den teknik som omger oss samt hur eleverna själva ska få konstruera och praktiskt pröva teknik i olika former. I temat anser jag att dessa punkter utifrån kursplanen berördes och eleverna fick använda undersökande arbetssätt och problemlösning vilket enligt Tomas Ginner (föreläsning 090326) är vad teknik i första hand handlar om, problemlösning – ej naturvetenskap.

I temat synliggjordes också hur de saker vi dagligen använder är teknik, exempelvis sax, penna, gångjärnen, trappan osv.

Jag tror att det viktiga är, för att nå fram med teknikämnet till eleverna, att sätta in tekniken i relevanta sammanhang, till exempel tillsammans med ett yrke. Något som gör det begripligt och hanterbart för eleverna. Att relatera tekniken till samhället och vardagen eller vice versa.

Teknik i skolan

Mina erfarenheter av teknik i skolan, från både fältstudier, vfu, vikariat och mina egna barns skola visar att teknik inte förekommer i skolan i samma utsträckning som den gör i förskolan. Teknik i skolan verkar kräva mer planering och tekniken får, vad jag har sett endast plats i diverse teman Naturvetenskap och teknik för alla – NTA. I skolan finns det ju en plan om hur mycket matematik, svenska, idrott och så vidare som ska med i veckoplaneringarna, men jag har inte någon gång stött på att teknikämnet diskuteras på samma sätt. Tomas Ginner framhöll att tekniken är obligatorisk och ämnet finns med i kursplanen och har ju där mål som eleverna ska ha nått i femte klass. Min handledare på den skola där jag gör mina fältstudier på, motsatte sig dock att hennes elever inte får ”tillräckligt” med teknik. Hon menade att hon har med tekniken i sin planering, men hon hävdade också att det troligen kan bero på att hon själv är särskilt intresserad av naturvetenskap och teknik och därför värderar ämnet högt.

Tomas Ginner förklarade vilka arbetsformer som med fördel kan användas för att eleverna ska möjlighet att bli förtrogna med teknik. Han menade att ritningar, texter, modeller, studiebesök, berättelser och lek är goda arbetsformer. Han hävdade starkt att teoretiska och praktiska indelningar inte bör göras, eftersom kunskapen ”går in” av både teori och praktik. Deweys ”Learning by doing” känns helt rätt i detta sammanhang!

Hur skulle jag då vilja arbeta med teknik i skolan? Min tanke om att eleverna i förskolan skulle få prova på att använda kameran och fotografera själva och därmed upptäcka en del av tekniken, skulle lika gärna kunna göras med eleverna i skolan.

Många lärare låter elever forska om olika ämnen, men oftast verkar eleverna få skriva om sina forskningsprojekt. Här känner jag att jag skulle vilja vidareutveckla elevernas forskningar till att bli mer praktiska. Låt säga att eleverna ska forska om cykeln. I vanliga fall skriver eleverna, de ritar och visar på papper hur cykeln ser ut och kanske också visar de på delarnas olika funktioner. Kanske skulle man här låta eleverna inte bara lära säg ATT det är så här utan också VARFÖR det är så här.

Tekniken i förskolan

I samtal med min fältstudieförskolas personal presenterade de sina tankar kring hur de lyfter fram tekniken i den vardagliga verksamheten. Till att börja med finns den en mängd material, såsom Mekanik- bygg och konstruktion, bygge med magnetkulor, stavar och plattor, Martello- bygga och spika mönster, som alla innehåller teknik i olika former. De framhöll också hur bland annat fingervirkning, snickeri och sömnad bygger på olika tekniker där vi använder oss av tekniskt material exempelvis nål och hammare. Just detta berörde Tomas Ginner i sin föreläsning 090326 då han menade på att teknik handlar om att förstå tekniken i sitt sammanhang, att få barnen att förstå att de ständigt är delaktiga i tekniken. Jag anser att det i dessa sammanhang blir viktigt att poängtera för barnen vad som är teknik och förklara hur vi i vardagen använder teknik som hjälpmedel för det mesta vi tar oss för, därmed sätta in begreppet teknik i relevanta sammanhang.

Personalen berättade också hur de tillsammans med barnen gör olika experiment med till exempel ballonger och magneter. Ett mycket uppskattat inslag och många av barnen vill ha med sig experimentet hem för att prova det med sina föräldrar. Jag tittade på de experiment de hunnit utföra under terminen och kunde konstatera att de innehåller en blandning av, vad jag anser är, både teknik och naturvetenskap.

Genom det VISA-projekt som finns i kommunen, där de för barnen närliggande yrken presenteras, anser jag att förskolan berör en mängd teknik. Olika yrken presenteras för barnen genom att yrkesutövare kommer på besök. I dessa diskussioner lyfts fram vad man gör som exempelvis doktor och vad för ”verktyg” man använder i sitt yrke. Barnen får efter ett sådant besök själva möjlighet att leka yrket. Lämpligt material och rekvisita finns tillgängligt. Därmed får barnen ta del av den teknik och det tekniska material som krävs för det specifika yrket och, som Anna-Stina Ahlrik nämnde vid sin föreläsning 090210, så är vårt arbete ett slag av vardagsteknik vilken ska göras synlig och begriplig för barnen.

Tekniken i förskolan

Jag har på min fältstudieförskola tittat på och undersökt tekniken där. Min handledare menar att de inte arbetar med teknik medvetet och frågade sig vad teknik egentligen är. Jag gav min syn på tekniken och förklarade att jag kunde se en hel del teknik på förskolan. Barnens legobygge anser jag vara teknik i allra högsta grad. Olika legohusbyggen med tydlig inspiration från det omgivande samhället anser jag vara avancerade tekniska konstruktioner för barnen. Konstruktioner fanns också i form av ihopsatta träbitar och återvinningsmaterial som finns tillgängligt för barnen. Vid detta konstruerande får barnen också möjlighet att använda och bekanta sig med olika verktyg. Ovanför en snickarbänk finns de olika verktygen dessutom pedagogiskt avbildade med både text och bild. Att barnen också får använda datorn i olika sammanhang ser jag också som en del i tekniken. Efter Tomas Ginners (2009-03-26) föreläsning kring Teknikens identitet och innehåll fick jag det bekräftat att det faktiskt var teknik jag sett på förskolan. Han beskrev tekniken som en förlängning eller förstärkning av våra mentala och fysiska förmågor och kapaciteter. Han menade att det kan handla om att omvandla, lagra, transportera, kontrollera, styra och reglera. Flera av dessa aspekter kan jag se både i legobygge, konstruktioner och datoranvändande på förskolan. Att de faktiskt i förskolan har en viss medvetethet om tekniken kan jag även se i deras handlingsplan i naturvetenskap som påvisar att de gör barnen medvetna om natur och miljö genom att:

* "Erbjuda material som inbjuder till att klättra, gräva, ösa, bygga och konstruera."

samt genom att:

* "Ge alla barn möjlighet till skapande verksamhet och experiment inom natur, miljö och teknik."

Dalenium Stenstorp

Var i fredags på besök på Dalenium i Stenstorp. Vi deltog under dagen med två grupper, en år 2 samt en grupp gymnasieelever från Tyskland. Då de ej hade något specifikt tema för sina besök följde vi dem då de experimenterade i utställningen och vi passade givetvis på att prova själva också. Jag personligen har besökt Dalenium vid flertalet tilfällen tidigare med mina egna barn varför jag var bekant med utställningen och visste vad som fanns att göra. Vi blev kvar en längre stund innne i "Mattegatt", ett rum fyllt med matematikmaterial och klurigheter för både barn och vuxna. Där var det lätt att fastna och inte kunde man ge sig förrän man funnit lösningen på "matteproblemet". Vi fick också en visning i planetariumet och tog del av flera av stjärnhimlens olika tecken och historierna bakom dem.

Teknik i förskolan

Min första tanke när jag ställdes inför uppgiften att söka tekniken i förskolan var att jösses, var finns det teknik där? Jag behövde som tur var inte tänka speciellt länge innan jag kom på att, allt tillverkat kräver ju sin teknik och bara jag synliggör tekniken för barnen så kan ju nästan allt experimenteras kring. Saxen, ”stövelavtagaren”, besticken m m för att nämna några. Anna-Stina klargjorde också tidigt i kursen att teknik också innebär att teknik är ”v-stilen” i backhoppning, att jag använder olika tekniker exempelvis när jag målar/tecknar, något som faktiskt inte direkt synliggjorts för mig. Det finns ju alltså en massa teknik i förskolan, det går ju inte att rabbla upp allt här, men poängen är väl att vi ska synliggöra tekniken för barnen och därmed kommer tekniken bli tillgänglig i förskolan för barnen. De kommer få tekniken nära sig och inte bara se teknik som något avancerat som finns på en nivå som de inte kan nå till.

På de förskolor som jag kan relatera till har dokumentation funnits med i stor utsträckning d v s verksamheten fotograferas. Kameran ”är” teknik. Kameran är för barnen en vardagsnära teknisk pryl och jag tror att barnen skulle på ett enkelt sätt kunna bli delaktiga i tekniken kring den, fast detta har jag ännu inte sett i verksamheten. Även om jag inte har någon direkt kunskap kring exakt hur kameran är uppbyggd eller hur det blir bilder, ser jag fram emot att tillsammans med barnen få utforska en så ”simpel” teknisk grej som kameran.